Tuffa utmaningar väntar efter LO-basens avgång
En splittrad fackföreningsrörelse och en socialdemokratiskt ledd regering som lägger jobbförslag på tvärs mot arbetarrörelsen. Arbetet listar de utmaningar som Karl-Petter Thorwaldssons efterträdare tvingas hantera.
Karl-Petter Thorwaldsson.
Interna strider
För en vecka sedan blev de interna slitningarna mellan LO-förbunden uppenbara. Då förklarade Kommunal, det största förbundet, att man inte ställer sig bakom LO-samordningen. Ordföranden Tobias Baudin deklarerade: ”Märket och industrins normering har tappat en försvarare och det är Kommunal”.
Strax därefter meddelade Pappers att förbundet följde efter. När Karl-Petter Thorwaldsson nu pensionerar sig från sin post är det med en betydligt större osäkerhet kring hur modellen för hur svensk lönebildning ska se ut. Även andra LO-förbund har flaggat för att man vill omvärdera upplägget.
Januariavtalet
Den arbetsmarknadspolitik som den socialdemokratiskt ledda regeringen nu för tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna möts av tung kritik från LO-facken. Flera av förslagen går helt på tvärs med de fackliga grundvärderingarna.
Just nu är det de kraftiga förändringarna av Arbetsförmedlingen som väcker starkast reaktioner. Men i vår, i slutet av den avgående LO-basens tid som ordförande lär arbetsrätten ha seglat upp som den heta frågan.
Arbetsrätten
Arbetsmarknadens parter har inlett förhandlingar om hur nya las, lagen om anställningsskydd, ska se ut. Det är en process som är framtvingad av hotet om lagstiftning för att utöka antalet undantag i turordningsreglerna. Något som Centerpartiet har drivit igenom.
Mitt under de svåra förhandlingar meddelar nu således Karl-Petter Thorwaldsson att han ska avgå. Parallellt med partssamtalen sitter en utredning och tar fram ett lagförslag. Deadline är 31 maj nästa år.
Lågkonjunktur
Mycket talar för att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Det finns redan nu en stor oro bland LO-topparna för vad det kommer att innebära för sysselsättningen.
En nytillträdd ordförande kan få det hett om öronen. Facken inom industrin har gjort klart att de vill ha ettåriga avtal. Om arbetsgivarna accepterar det så kan därmed en färsk ordförande nästan omgående kastas in i en ny avtalsrörelse, mitt under pågående ekonomisk nedgång.
Sverigedemokraterna
När det gäller opinionsmätningar lutar sig Arbetet tungt mot SCB:s stora partisympatimätning. I den fick Socialdemokraterna våren 2014 48,9 procent av stödet från LO-väljarna medan Sverigedemokraterna noterade 9,9 procent. I maj i år hade SD tydligt förstärkt sin position i LO-leden. Partiet fick 22,8 procent medan S fick 40,8 procent. Enstaka mätningar nu under hösten indikerar att SD vuxit sig starkare, till och med så starka att de hotar Socialdemokraternas position som största parti. Hur det är med den saken återstår att se.
Men sannolikt sprider sig nervositeten kring hur starka SD kan bli bland arbetarväljare både i S-högkvarteret på Sveavägen 68 och i LO-borgen på Norra Bantorget. I början av december kommer SCB:s nya mätning. Då avslöjas det om nervositeten är befogad.
Medlemsantalet
Om något får sägas hamna på pluskontot så är det att LO sedan Karl-Petter Thorwaldsson tillträdde som LO:s ordförande har de tidigare stora medlemsförlusterna hejdats. 2012 hade LO-förbunden tillsammans nästan 1,5 miljoner medlemmar.
I slutet av 2018 hade medlemsantalet sjunkit med drygt 60 000 medlemmar. Den stora medlemsflykten kom före Karl-Petter Thorwaldssons tid. År 2000 var antalet två miljoner. Så även om utvecklingen stannat upp så är LO:s styrkeposition numera en helt annan.
Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
