Det visar en ny rapport ”Den svenska modellen 2020, pandemi och nytt huvudavtal” från tankesmedjan Arena idé. Författare är sociologiprofessor Anders Kjellberg. Rapporten är ett utdrag ur ett större arbete som publiceras i maj.

Fler utrikes födda medlemmar

Anders Kjellberg konstaterar att den långvariga trenden med en sjunkande andel fackligt anslutna på arbetsmarknaden nu är bruten.

På frågan om det kommer att hålla i sig svarar han att det alltid är svårt att sia om framtiden. 

–Den ekonomiska krisen under pandemin har lett till en ökad medlemstillströmning, men så sker inte vid alla kriser. Inte under finanskrisen 2008 till exempel.

–Den gången höjdes a-kasseavgifterna medan arbetslösheten steg. 2020 gjordes istället a-kassan generösare och med den extrema osäkerhet som rådde för ett år sedan fann många det säkrare att gå med i fack och eller a-kassa.

Extremt 2020

Redan förra året kunde Anders Kjellberg visa att andelen utrikes födda arbetare som är med i facket ökat, då från 50 procent 2018 till 51 procent 2019. 2020 har det ökat ytterligare, till 52 procent.

Samtidigt har andelen inrikes födda arbetare som är medlemmar i facket stått still på 64 procent sedan 2018. 2006 var andelen fackligt organiserade i båda grupperna 77 procent.

Utrikes födda arbetare blir allt fler på arbetsmarknaden, börjar etablera sig och går med i facket

Anders Kjellberg i rapporten

Orsakerna till att allt fler utrikes födda arbetare blir medlemmar i facket är flera. Dels är fler som arbetar födda i ett annat land än Sverige, i dag cirka 30 procent.  

Dels har personer som kommit hit under senare år nu börjat etablera sig på arbetsmarknaden och vet mer om sina rättigheter.

Anders Kjellberg beskriver i sin rapport hur pandemiåret 2020 var extremt på många sätt, inte minst den ekonomiska krisen, som ställde många utan arbete. När a-kasseersättningen höjdes och det blev lättare att få ersättningen strömmade medlemmar till såväl kassorna som till facken.  Men för de flesta förbund stannade ökningen av under hösten.

A-kassorna växer mer

Anders Kjellberg tror att det möjligen berodde det på att många jobb räddades med olika statliga insatser, som korttidsarbete och olika stöd till företag.

Facken fick fler nya medlemmar, men a-kassorna ännu fler.

–Det beror på att många lågavlönade inte tycker sig ha råd att vara med i båda och under krisen är det framför allt de med låga inkomster och osäkra jobb som drabbats, säger Anders Kjellberg.

För Sekos del såg 2020 i alla fall inte mörkt ut. Förbundet ökade med 41 medlemmar under året. Ett trendbrott på så sätt att det var första gången sedan 2006 som antalet medlemmar ökar.

A-kassan ökade generellt sina medlemsantal kraftigt under 2020. Och det som ökade mest var så kallade direktanslutna, det vill säga de är inte samtidigt med i facket.

Las-året 2020

För Sekos del finns inga siffror ännu för år 2020, men den långsiktiga trenden är densamma. 1990 var det 0 procent och 2019 24 procent av a-kassans medlemmar som inte samtidigt var med i facket.

Rapporten som släpps i dag fredag sammanfattar också andra händelser under 2020. Inte minst det avtal om förändringar i lagen om anställningsskydd, Las, som arbetsgivare och fack tecknade hösten 2020. Svenskt Näringsliv, tjänstemännen i PTK och de båda LO-förbunden IF Metall och Kommunal enades då om förändringar som i lagen som ger större frihet för arbetsgivarna att anställa och säga upp, samtidigt som det blir ökade möjligheter för anställda att få stöd för omställning och kompetensutveckling.

Avtalet tecknades under tryck från regeringen och samarbetspartierna för att undvika lagstiftning. En majoritet inom LO sa dock nej, av olika skäl. Seko protesterade mot att grunderna för uppsägning luckras upp.

Mer makt till arbetsgivarna

Avtalet har inte börjat gälla ännu, men Anders Kjellberg betecknar det som ett av de viktigaste huvudavtalen på svensk arbetsmarknad, efter Saltsjöbadsavtalet, 1938, och Industriavtalet, 1997.

Han drar slutsatsen att Las-avtalet förskjuter makten inom fackföreningsrörelsen från arbetare till tjänstemän och ökar arbetsgivarnas och politikernas inflytande över arbetsmarknaden.

Det här är Arena idés och Anders Kjellbergs tredje rapport om den svenska modellen.