Robert Röder, vd Strukton rail, vad tycker du om regeringens planer på att föra över Infranords basunderhållskontrakt till Trafikverket?

– Jag tycker att man borde fokusera mer på vad man vill uppnå, inte vem som ska göra vad. Det finns delar som är bra. Om Trafikverket kan få bättre förståelse för aktörerna på marknaden kan man också bli en bättre beställare.

– Sedan bör man se över om allt kan fångas i ett kontrakt eller om staten borde ta större ansvar för situationer som inte går att förutse i en upphandling, som extrema snömängder till exempel. Så det finns frågor att utreda, men inte att bestämma så tydligt, som görs i direktiven, att flytta in Infranord i Trafikverket.

 

Vad gör det med konkurrensen?

– Det kommer uppstå en osäkerhet bland marknadens aktörer. Det kommer påverka företagens vilja att satsa långsiktigt. Samtidigt finns mycket jobb att göra, men jag tror ändå att osäkerheten detta skapar gör att många företag väljer att satsa på annat.

 

Vad kommer det att innebära för Strukton?

– Nu får vi avvakta utredningen, som vi kommer lämna synpunkter på, och se om det verkligen blir så här. Vi är lite luttrade och har hört de här diskussionerna förr.

 

Borde de gå ännu längre?

– Jag tar som sagt hellre en diskussion om vad man vill uppnå, inte vem som gör vad. Jag tycker till exempel att det är mycket bra att Trafikverket nu sköter leveransuppföljning i egen regi, det har vi sagt hela tiden.

Valle Karlsson, ordförande för Seko, vad tycker du om regeringens planer på att föra över Infranords basunderhållskontrakt till Trafikverket?

– Det här är en fråga som vi drivit i många år, att staten ska ta ett större ansvar för basunderhållet. Det är helt i linje både med Socialdemokraternas vallöfte från 2014 och med de beslut som tagits av vårt repskap och kongress.

Varför är det bra?

– Trafikverket kommer att få en bättre koll på anläggning och kostnader. Eftersom de även fortsatt kommer handla upp på de delar som Infranord inte har idag så behöver de den kunskapen för att kunna ställa bättre krav. Samtidigt sätter det press på Trafkverket att sköta de egna kontrakten effektivt och billigt eftersom det går att jämföra med de privata företagen.

 

Vad gör det med konkurrensen?

– Det handlar bara om de kontrakt som Infranord redan har, så för de andra företagen kommer det inte vara någon skillnad.

 

Men de kommer ju inte kunna vara med och slåss om dessa kontrakt i framtiden?

– Eventuellt kan förslaget hämma expansionsplanerna om något företag har tänkt lägga en större del av underhållet under sig. Men jämfört med idag blir det ingen skillnad.

 

Borde regeringen gå ännu längre?

– Nej, inte i dagsläget. Nu är det väl avvägt för att möta de krav vi har. Men när det är igång och kan utvärderas så får vi se, då kanske det visar sig att det blir billigare och bättre och då kanske man ska ta ett steg till.

 

Seko bryr sig bara om Infranord. Stämmer det?

– Så är det inte. Inget kommer att förändras för de som jobbar privat idag. Ingen kommer tvingas byta jobb eller få sämre villkor.

 

Ägnar sig Seko för mycket åt politik?

– Seko är nog det förbund som är mest beroende av politiska beslut. Att vi då inte skulle driva de frågorna vore dumt.

Jörgen Lundström, ordförande för Sekos förhandlingsorganisation på Infranord, vad tycker du om regeringens planer på att föra över Infranords basunderhållskontrakt till Trafikverket?

– Det är en nödvändig åtgärd med tanke på hur järnvägen mår. Vi har hållit på med det här upphandlingskaoset i 20 år och det fungerar inte. Samtidigt kan jag tycka att själva utredningen verkar vara lite av ett hafsverk. Det finns ingen utredare utsedd än och det ska vara klart i augusti, så vi får väl se.

Vad gör det med konkurrensen?

– Inga företag kommer att slås ut. Dels finns ju ungefär hälften av kontrakten kvar, dels satsas enormt mycket pengar för ny- och reinveseringar. Där har man alltid gjort upphandlingar och det ska man fortsätta med.

 

Sekos medlemmar hos privata företag tycker att Seko bara bryr sig om Infranord. Stämmer det?

– Så är det ju inte. Det handlar om allas anställningstrygghet. Upphandlingssystemet har gjort att folk har jobb i fem år plus två, kanske. Sedan vet man inte och eftersom det inte räknas som verksamhetsövergång kan den nya entreprenören strunta i att ta över personalen. Då väljer man gärna bort dem som har en arbetsskada, eller fackliga som upplevs som besvärliga.

 

Tror du att det kommer ge mer eller mindre resurser till basunderhållet?

– Mer. Nu går en massa pengar till upphandlingar, kontraktsskrivningar, juridik och överklaganden. De skulle göra bättre nytta i spåret.

 

Borde regeringen gå ännu längre?

– Jag tycker att man ska ta helhetsgrepp på basunderhållet. Det bästa för anställningstryggheten vore om alla anställdes av Trafikverket. Då skulle man också få bättre koll på järnvägen.