I november 2015 skadades en matros allvarligt ombord på passagerarfärjan Finnpartner. Efter att fartyget förtöjt i Malmö skulle hamnens ramp läggas ner så att fartyget kunde påbörja sin lossning av lastbilar på övre bildäck. Rampens yttre del föll emellertid oplanerat och hastigt från ca 1,5 meters höjd och krossade besättningsmannens båda anklar.

Det är Transportstyrelsen som ansvarar för tillsynen när det gäller arbetsmiljön ombord på fartyg och är den myndighet som ska utreda arbetsplatsolyckor ombord. Men enligt Haverikommissionen finns stora brister i det arbetet.

I det aktuella fallet tog det 15 dagar innan Transportstyrelsen kontaktaktade rederiet angående olyckan, och då endast per telefon. Detta trots att Transportstyrelsen omedelbart fått information om olyckan.

I Transportstyrelsens rutinbeskrivningar anges att man vid personolyckor ombord på̊ fartyg ska intervjua besättningen och dokumentera hur olyckan har gått till. Enligt haverikommissionen skedde inte detta.

Haverikommissionen konstaterar i sin rapport att även tidigare utredningar av arbetsplatsolyckor ombord visar brister. Något som, enligt haverikommissionen, tyder på att: ”myndigheten har en lägre ambitionsnivå̊ eller förmåga när det gäller arbetsmiljötillsynen i samband med allvarliga olyckor jämfört med Arbetsmiljöverket”.

Pelle Andersson, arbetsmiljöansvarig på Seko sjöfolk, håller med om kritiken.

– Det här är ju inte första gången de är sent ute. Vi hade en dödsolycka tidigare ombord på ett fartyg och då tog det flera dagar för Transportstyrelsen att komma dit och så får det inte vara.

Han tycker att Transportstyrelsen generellt har för lite fokus på arbetsmiljön.

– Det är ju en skarp skrivning från Haverikommissionen, det verkar som de börjar tröttna lite på bristerna hos Transportstyrelsen. Nu måste de styra upp rutinerna för hur de ska hantera sådana här olyckor, säger Pelle Andersson.

Han ser trots allt en positiv utveckling, där han tycker att Transportstyrelsen visat mer intresse och börjat lyssna mer.

– Vi har bättre kontakt nu, tycker jag. Och så har vi några gemensamma arbetsgrupper, så lite händer ju. Men det är mycket viktigt att det inte händer igen att de missar så här vid arbetsplatsolyckor.

På Transportstyrelsen har man tagit till sig av kritiken, även om man anser att den inte är helt rättvisande.

– Att det skulle vara ett mönster håller jag inte riktigt med om. I det här fallet fastnade informationen hos oss eftersom rederiet inte ringde in den riktiga vägen och då fick inte den ansvariga reda på vad som hänt, säger Rolf Lindström, sektionschef på Transportstyrelsen.

Borde ni inte ha rutiner som gör att information inte fastnar?

– Jo, vi har tagit till oss av kritiken och ser nu över såväl våra interna rutiner som informationen ut till rederierna. Men vi är ingen blåljusmyndighet. Både rederiet och räddningstjänsten gjorde allt precis rätt efter olyckan och då vet jag inte riktigt vad vi skulle göra där, i stundens hetta.

Ni är tillsynsmyndighet för arbetsmiljön ombord och i era instruktioner står det att ni ska ni ju utreda olyckor på plats.

– Ja, absolut, vi ska samla in information på plats. Och nu ser vi över vad vi ska göra och hur.