Hon delar sin oro med en av landets främsta experter på tbc och smittskydd, docent Sven Hoffner på Smittskyddsinstitutet.
– Om en person med smittsam oupptäckt tbc kommer in i fängelsemiljön riskerar man en snabb spridning. Fångar med nedsatt immunförsvar, i första hand med hiv, riskerar att hastigt insjukna. De friskare fångarna har en mycket bättre chans att behärska infektionen. Skulle det röra sig om multi- eller extremt resistent tbc är situationen allvarligare. Det är mycket viktigt att tidigt hitta smittsamma fall och få dem under effektiv behandling.
Är du förvånad över den snabba ökningen av tbc?
– Ja, och jag gillar inte vad jag ser!
Ett utbrott av så kallad extremt resistent tbc dödade 52 människor i Sydafrika på kort tid i höstas. Den formen finns i Afrika, länderna i forna Sovjet och Centralasien. Ett fåtal fall har hittats i Sverige under senare år.

Tbc-smittan upptäckes på Svartsjö förra året när en fånge med öppen tbc vistades där två veckor innan sjukdomen upptäcktes.
Istället för att testa alla på fängelset gav infektionskliniken på Huddinge sjukhus en kriminalvårdsinspektör i uppgift att ta ut de som skulle testas. Han plockade ut 23 anställda och 11 intagna. Efteråt har flera ur personalen testat sig på eget initiativ. Hittills har sammanlagt 18 anställda och 5 intagna visat positiva tbc-tester.
– Det är en hög siffra. Jag undrar hur många andra han smittat om han i stort sett smittat alla hos oss han var i nära kontakt med, säger Margot Jellinek.

Margot är förvånad över att den som utförde smittspårningen aldrig gick ut på avdelningarna.
– De såg inte hur trångt och ofräscht det var i barackerna. Synd att de inte tog tillfället i akt att bilda sig en egen uppfattning.
– Nu kräver jag som skyddsombud en oberoende utredning av hur smittspårningen gått till och om den smittade personalen lidit skada, vilket vi anser att den har. Därför anmäler vi nu ärendet till Arbetsmiljöverket, säger Margot Jellinek.
– Det är bra att det görs en grundlig utredning om smittspårningen, säger Seko-ombudsman Roal Nilssen.

Nyinsjuknade i tbc i Sverige har stigit med 40 procent under de senaste två åren och under 2005 insjuknade närmare 600 personer.
I våras tog Kriminalvården fram en handlingsplan som bland annat rekommenderar att personalen ska vara observant på om någon hostar, isolera den misstänkt sjuka och använda andningsskydd. Vid misstänkt tbc ska den intagna skickas till en specialistklinik.
– Vi har nergånga missbrukare hos oss som lätt får infektioner vilket innebär att folk ständigt hostar hos oss. Vi har bara två isoleringsceller som för det mesta är upptagna så jag förstår inte var vi ska placera dem, säger Margot Jellinek.
– Man måste införa sjukmönstring för de intagna och vi måste få tillgång till sjukjournalerna vilket vi inte har idag.
– Den enda kontrollen idag är ett hälsosamtal där man frågar om hiv, hepatit eller allergi. Många vet säkert inte ens att de har tbc.

– Kriminalvården borde ställa större krav å personalens vägnar, säger Margot Jellinek.
– Vi har blivit mer uppmärksamma på problemet och nuförtiden har vi med tbc-information i personalens utbildning. Jag har inte fått några indikationer på att personalen är orolig, säger Christine Hemborg, anstaltschef på Svartsjö.
Socialstyrelsen ger inom några veckor ut nya riktlinjer om tbc där man bland annat pekar ut fängelser som riskmiljöer.
– Det är en miljö där personer med hög risk för tbc samlas. De bor nära varandra och en del kommer från länder med hög förekomst av tbc, säger Anders Tegnell, chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen.
– Vi föreslår att man gör en hälsodeklaration på de som tas in och, om det behövs, en tbc-testning. Men man ska komma ihåg att vi har haft väldigt få fall av tbc på svenska fängelser.
birgitta.forssell@sekotidningen.se

”VI ÄR JU SÅ FÖRBANNAT UTSATTA”

– Jag var smittad – precis som jag trodde, säger Gunnar som gjorde ett tbc-test trots att infektionskliniken på sjukhuset tyckte det var onödigt.
Gunnar har arbetat som kriminalvårdare i många år men börjar bli tveksam till om yrket är värt priset.

– Vi är ju så förbannat utsatta. Både för våld och nu det här med sjukdomen, säger han och slår ut med armarna när vi ses på ett kafé.
– De har skött det här så illa man bara kan. När de förstod att killen var sjuk så gjorde de först ingenting alls. När det blev oro på anstalten så fick en tjänsteman på anstalten ta ut några anställda för testning. Vilka kriterier han gick på begriper jag inte och inte heller varför smittskyddet inte testade alla som fanns på anstalten.
Gunnar som flera gånger hade stått framför den tbc-sjuka mannen när denne hostade, var orolig och ringde till infektionskliniken på Huddinge sjukhus och bad att få göra ett tbc-test.
– Min känsla var att de var motvilliga. Sjuksköterskan ägnade tid åt att förklara att sannolikheten för att jag skulle ha smittats var väldigt liten, men jag stod på mig.
Gunnars tuberkulintest var positivt och nästa test gav ännu mer utslag.
– Det var ju precis som jag misstänkte.
Gunnars lungröntgen visade inte på aktiv sjukdom. Läkaren gav honom ett häfte om tbc och ”lugnade” honom med att endast tio av hundra utvecklar sjukdomen.
– Det tycker jag är många. Det känns obehagligt att veta att man har något i kroppen även om jag inte är sjuk. Och blir jag sjuk är det ingen lättbotad sjukdom vi pratar om. Man måste äta mediciner med svåra biverkningar under lång tid, och har man otur biter inga mediciner alls.
Han är kritisk till både smittskyddets och arbetsledningens hantering av tbc-larmet.
– Det är som om de vill undvika masspsykos till varje pris, men det här är ju det bästa sättet att skapa en masspsykos på. Istället för att testa alla med en gång la man locket på och hoppades att smittan skulle glömmas bort. Men vi då, som kan bli sjuka och ska leva med oron? Vem bryr sig om oss?
birgitta.forssell@sekotidningen.se

Gunnar heter något annat i verkligheten

FAKTA / TBC
Nya fall i Sverige: cirka 600 nyinsjuknar årligen, vilket är en 40-procentig ökning de senaste två åren.
Smitta: Enbart lung-tbc smittar och bara när man är aktivt sjuk.
Behandling: Minst 6 månaders behandling med 3-4 olika läkemedel. Var 10:e patient är smittad med en bakteriestam som är resistent mot något av tbc läkemedlen. Det finns mindre effektiva reservmedel med svårare biverkningar. De mest resistenta formerna finns det inte mycket som biter på.
Källa: Smittskyddsinstitutet, sjukvårdsrådgivningen, WHO