Tågstädarna i Arbetsdomstolen
Efter närmare två år prövas nu tågstädarnas sak i Arbetsdomstolen. – Jag är så glad att jag är här. Som vi har väntat, säger Annika Stentorn, en av de uppsagda städarna.
Seko anklagar SJ för att ha brutit mot lagen på två olika sätt. Dels, menar Seko, handlade det om en verksamhetsövergång då SJ tog tillbaka städningen i egen regi 2012. Vilket innebär att SJ varit skyldiga att ta över personalen från dåvarande entreprenören Trafficare.
Dels har SJ gjort sig skyldigt till åldersdiskriminering då äldre, mer erfarna personer som ibland jobbat med tågstädning i 20 år inte fick jobb, samtidigt som man anställde 19-åringar helt utan erfarenhet.
– Det handlar ju om lönedumpning. För vår del var det ju en solkar övergång. I stället tar de in yngre, mer oerfaren personal som är mycket billigare, säger Annika Stentorn.
Hon var en av de 200 som blev uppsagda från Trafficare i samband med att SJ tog tillbaka tågstädningen. Hon hade emellertid tur och fick efter ett tag tillbaka jobbet på Trafficare.
Nu är hon på plats i AD för att följa förhandlingarna tillsammans med kollegerna Ulla-Britt Salomonsson och Leif Eriksson.
– Det är skönt att vi äntligen kommit hit, till AD. Det har ju tagit väldigt lång tid, nästan två år, säger Leif Eriksson.
– Ja, vi har till och med tagit semester för att vara med nu när det äntligen kommer upp i domstolen, fortsätter Ulla-Britt Salomonsson.
Även de båda har fått tillbaka jobbet hos Trafficare efter att först ha blivit uppsagda. Men alla hade inte samma tur. Av de 200 som sades upp var det bara ett 60-tal som fick nytt jobb hos SJ och en handfull som blev kvar hos Trafficare.
Även Ulla-Britt Salomonsson är bestämd i skuldfrågan.
– De är skyldiga på båda punkterna. Det var en solklar övergång: samma arbetsuppgifter, samma lokaler och samma arbetsorganisation. Men SJ visade tydligt att de inte ville ha oss. Det är obegripligt med tanke på all den erfarenhet och kunskap vi sitter inne med.
Ett av SJ argument för att det inte handlar om en verksamhetsövergång var att det handlar om andra typer av tjänster med andra krav. Man döpte om tjänsten till komfortoperatör och lade på arbetsuppgifter som småreparationer och vattentrycksättning. På så sätt hävdade man att det inte var samma arbetsuppgifter.
– Men allt det där har vi gjort tidigare. De flesta av oss hade utbildning i det och hade de anställt oss hade de kunnat köra igång med det nya arbetssättet dag ett. Nu har det gått snart två år och de har fortfarande underentreprenörer som sköter de uppgifterna, säger Leif Eriksson.
Domstolsförhandlingarna pågår i tre dagar.