Svenska sjömän kan förlora sina jobb
Nyhetsbyrån TT har läst delar av den pågående utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar. Sekos vice ordförande Tomas Abrahamsson bekräftar att uppgifterna stämmer. Utredningen föreslår, enligt Abrahamsson, att paragraf 7 i lagen om anställningsskydd inte ska gälla om ett fartyg förs över till ett svenskt register.
Paragraf 7 säger att en uppsägning ska vara sakligt grundad, antingen genom arbetsbrist eller personliga skäl.
– Det är ett exempellöst förslag från en statlig utredning, säger Tomas Abrahamsson. Svenska kollektivavtal upphör att gälla och vi får inte ens förhandla om villkoren på dessa fartyg, trots att vi har medlemmar.
Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, leder utredningen.
Han säger att utredningen analyserar om det är lämpligt att det införs ett svenskt internationellt sjöfartsregister. Om det blir utredningens förslag blir inte offentligt förrän den 27 oktober.
– Motivet för att införa ett register är att få ner bemanningskostnaderna, så har det varit i alla länder som infört det, säger Jonas Bjelfvenstam.
Lägre löner är ett sätt och för att få det måste annan personal tas in och den svenska, som har svenska kollektivavtal, sägas upp.
– Det danska registret bygger på att det införts specialregler för sjöfarten, säger Jonas Bjelfvenstam.
Varför spara på besättningarna, som är en liten kostnad för sjöfarten?
– Det är den kostnad man kan påverka. Andra kostnader, som bränsle och kapital, är fasta. Säger Jonas Bjlevfenstam.
Tomas Abrahamsson säger att de ekonomiska problem som svensk sjöfart har idag har att göra med krisen, att det är för få kunder och för låga priser. Inte att personalen kostar pengar.
– Det är en försvinnande liten del av kostnaderna. För två år sedan skrek rederierna efter personal, när det var uppgång i ekonomin.
Seko vill att det införs en s k tonnageskatt (skatt på intjänandeförmågan istället för på fartygen) som övriga EU-länder har, för att stödja sjöfarten och förmå den att flagga svenskt. 80 procent av det svenska godset transporteras någon gång med båt, det är därmed en av de viktigaste transportmedlen och behöver samhällsstöd.
– Tyvärr har regeringen schabblat bort frågan om tonnageskatt. Det är även redarna upprörda över.
Jonas Bjelfvenstams utredning analyserar också övrigt sjöfartsstöd i Sverige och har bland annat kommit fram till att svensk flagg inte är det viktigaste för svenskt näringsliv.
– Flexibilitet och priser är sådant som företaget sätter högst, säger Jonas Bjelfvenstam.
Ett internationellt sjöfartsregister innebär att sjömän som är medborgare i tredje land, inte i Sverige eller EES-området, inte omfattas av de regler som finns i den stat där registret finns. Alltså gäller inte svenska kollektivavtal för utomeuropeisk personal på fartyg hör till ett svenskt register.