Regeringen pumpar in pengar i Trafikverket att användas till drift och underhåll av järnvägen. Samtidigt varslar järnvägsentreprenörerna om uppsägningar, över 700 det senaste året, och menar att kontrakten blir färre.

Trafikverket kontrar då med att entreprenörerna fakturerade för 600 miljoner kronor mer 2013 än året före.

Men vart tar pengarna vägen?

Enligt järnvägsingenjören Per Corshammar försvinner en oproportionerligt stor andel i ett administrativt töcken. Av 100 kronor instoppade i Trafikverket hamnar bara 18 kronor i spåret. Mycket går åt till administration och kringtjänster. Men även väntan – I Sverige är det så trångt på spåren att det är svårt för banteknikerna att komma åt banan för att arbeta.

– Den produktiva tiden i spåret ligger runt 20 procent, medan i Europa i övrigt ligger andelen på 50 procent och i Japan på 100. Där stänger man spåren sex timmar på natten och så jobbar man på.

Men Per Corshammars siffror har några år på nacken. Och när Sekotidningen försöker hitta någon med färskare uppgifter visar det sig vara svårt, om inte omöjligt.

Ulla Juntti är järnvägsforskare på Luleå tekniska universitet. Enligt henne har det blivit mycket svårare att följa pengarna efter 2010 då Trafikverket bildades.

– Banverket hade en tydligare redovisning av hur pengarna fördelades. Man hade också fler kvalitetsmätningar som redovisades. Så det har blivit mycket svårare att följa upp verksamheten i dag.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd framhåller gärna att den nuvarande regeringen satsar mångdubbelt mer på järnvägen än tidigare regeringar. Så är det onekligen, men samtidigt har tågresandet ökat i ungefär samma takt (Se diagram här intill).

– Men om antalet anmälda fel, förseningar och så vidare inte blir färre trots att man får så mycket mer pengar är det ju något som inte fungerar som det ska, säger Ulla Juntti.

Men Trafikverket hävdar att Per Corshammars uppgifter är felaktiga. Enligt verket är det 80– 85 kronor av 100 som går till förbättringar av infrastrukturen.

Men, menar Jörgen Lundström, ordförande på Seko Infranord, Trafikverket räknar på fel sätt.

– Med det upphandlingsförfarande som finns i dag går väldigt mycket till annat än spåret. Trafikverket räknar kostnaderna för hela processen med förfrågan, upphandling, överklagan, tilldelning, kontrakt, fakturatvister och så vidare.

Och på Trafikverket är den interna uppföljningen bristfällig. Man har till exempel inte någon skriftlig redovisning av att entreprenörerna faktiskt utfört de åtgärder som ingår i kontrakten.

– Nej, men vi går löpande igenom vad som görs på våra byggmöten till exempel. Men skriftlig dokumentation är kanske något att tänka på, säger Per Kvick, som arbetar med upphandling av drift och underhåll på Trafikverket.