– Ett tydligt tecken på att det varit stökigt är att vi hade alla tre avdelningar låsta samtidigt en dag, säger Jessica Gustafsson.

Inlåsningen sker under utredning av en händelse och får pågå i max fyra dygn, enligt Jessica.

– När intagna är inlåsta på sina rum ökar arbetsbelastningen för personalen som måste öppna för toabesök och liknande.

Fler larm i juli

Statistik från Norrtäljeanstalten visar att antalet larm ökade i juli i år, från åtta 2017 till 22.

Flest larm rörde hot och våld mellan intagna. Hot och våld mot personal är kvar på samma nivå som 2017. Antal larm om skadegörelse har ökat.

Antalet incidenter som rapporterats från Norrtälje i Kriminalvårdens interna incidentrapporteringssystem, Isap, har dock minskat den här sommaren. Larm och incidenter hänger inte alltid samman.

Ett larm leder inte alltid till en incidentrapport och en incident föregås inte alltid av larm. Jessica Gustafsson understryker att personalen är mycket noga med att rapportera till Isap när det är allvarliga händelser.

– Vi har haft bra närvaro av personal, alla har gjort det de ska.

”Lugn sommar”

Peter Ask, central arbetsmiljösamordnare för Seko, säger att sommaren ändå generellt sett varit lugn i hela Kriminalvården. Något som bekräftas av myndighetens egen statistik.

– Det har varit få händelser. Med tanke på att anstalterna haft överbeläggning, att ekonomin är dålig och det ska sparas så har det varit lugnt. Det har inte varit helvetiskt jobbigt.

Jessica Gustafsson säger att det är för tidigt att säga varför den här sommaren varit stökig i

Norrtälje. Rent allmänt tror hon att fler intagna i dag har diagnoser som gör att de inte mår bra. De kan inte alltid få den vård de skulle behöva. Om det lett till sommarens stök vet hon dock inte.

– Bilden av att intagna mår sämre har funnits länge, men tyvärr vet vi inte hur det ser ut eftersom vi inte gör någon ordentlig kartläggning, säger Lars Håkan Nilsson, psykiater och medicinskt sakkunnig inom Kriminalvården.

Tre av fyra intagna missbrukar

Undersökningar har visat att 75 procent av de intagna har beroendeproblematik, och 50 procent beskriver psykisk ohälsa, vilket legat fast under lång tid. Uppskattningsvis har 25– 30 procent av de intagna adhd, vilket är tio gånger fler än befolkningen i övrigt.

Lars Håkan Nilsson menar att Kriminalvården skulle tjäna på bättre kartläggning av klienterna.

– På så sätt kan vi ge den behandling individen behöver. Risken för återfall kan halveras den vägen och arbetsmiljön skulle bli bättre för personalen.