Seko har försökt få arbetsgivaren att ge lokalvårdarna annat arbete inom myndigheten, både i lokala och centrala förhandlingar. Utan resultat.

–Det är så trist hur de har behandlat den här personalen, de har inte arbetat för att hitta en omplacering, säger Annika Olsen, sektionsordförande för Seko Polisen Väst.

Städarna gick hemma med lön

Hon menar att de sex lokalvårdarna inte fått en chans att visa vad de kan, de har lång erfarenhet från polisen, flera är lite äldre och några saknar gymnasieutbildning. För de åtta övriga städarna har Seko lyckats hitta nya jobb inom Polisen.

–Arbetsgivaren säger att det inte finns jobb till de här sex personerna eftersom de saknar gymnasieutbildning, men å andra sidan gick de hemma med lön från februari till december, utan att myndigheten använt tiden till att ge dem kompetensutveckling, säger Annika Olsen.

Lilltih Brandt är HR-partner på nationell nivå och ansvarig för de åtgärder som Polisen vidtagit. Hon anser att arbetsgivaren gjort tillräckligt för att hjälpa städarna.

I ett mejl till Sekotidningen skriver hon att ”en utmaning i omplaceringsarbetet dels varit de berörda medarbetarnas begränsade erfarenhet från annat arbete än lokalvård och dels, i vissa fall, avsaknad av gymnasiekompetens”.

Mycket besvikna

För Marita Bergendahl och två av hennes kolleger som Sekotidningen talat med kom inte uppsägningen som någon överraskning, men de är alla mycket besvikna. De kunde av olika hälsoskäl inte gå över till städentreprenören, eftersom de bland annat arbetat deltid och i något fall inte kan arbeta heltid med städning. På städbolaget finns bara städjobb.

Marita:

–Jag har hjärtproblem och 25 procent sjukbidrag.

Marita vet att Seko lämnat många olika förslag på jobb och utbildning, men att arbetsgivaren inte lyssnat på det.

–Jag fick ett erbjudande om arbete i växeln men där krävdes det att jag skulle arbeta 100 procent samt jobba skift. Det fungerar inte för mitt hjärta.

Uppsagda via videolänk

Den 20 december fick Marita uppsägningsbeskedet.

–Det känns förstås tråkigt, säger hon, vi är mellan 50 och 60 år. Och inte önskade.

Hon och kollegerna känner sig också besvikna över hur uppsägningen gick till.

–Vi blev kallade till ett möte fyra dagar före jul och fick våra uppsägningar via videolänk. Jag tycker det var fegt gjort av HR-personerna att inte möta oss öga mot öga och jag frågade varför de inte kunnat vänta till efter jul. Nu blev det så här var deras svar, säger en av lokalvårdarna.

Samtliga har sex månaders uppsägningstid och ska nu söka nya jobb via arbetsförmedlingen.