Seko om fler kameror i kollektivtrafiken: ”Ser farhågor”
Regeringen vill att det ska bli enklare att sätta upp övervakningskameror i kollektivtrafiken och på flygplatser. Seko är inte emot – men ser faror med en lagändring.
– Kameror kan användas felaktigt för bevakning av personal och för att minska bemanningen, säger förbundsordförande Valle Karlsson.
Det är viktigt att anmäla arbetsgivare som använder inspelat material på felaktigt sätt till Datainspektionen, anser Seko.
Syftet med att ändra i kamerabevakningslagen är att förebygga brottslighet, terrorhot och ordningsstörningar, samt underlätta utredningsarbetet när brott begåtts, enligt regeringen.
Förslaget var ute på remiss fram till 7 juni. Seko, som organiserar bland annat anställda inom järnväg och kollektivtrafik samt på flygplatser, har i sitt svar sagt att en utökad kameraövervakning fyller ett syfte när det gäller brottsbekämpning – men att det kan innebära stora konsekvenser för arbetstagare.
– Vi vill poängtera att kameror aldrig kan ersätta fysiska personer. Vi har sett prov på att arbetsgivare ibland har en övertro och vill ta bort all personal och sätta dit kameror istället. Kamerorna ska fungera som komplement. I vissa situationer är de bra för att de har en avhållande effekt. Men sen är det så att vissa ändå inte bryr sig om att det finns kameror, säger förbundsordförande Valle Karlsson.
Fakta: Kamerabevakning
- Stockholms tunnelbana (vagnar och stationer) har undantagits från tillståndsplikten sedan 2013.
- Men i övrig kollektivtrafik krävs att företag har tillstånd från Datainspektionen för att kamerabevaka.
- Regeringens förslag är att slopa tillståndsplikten för att placera kameror på bussar, tåg, fartyg, stationer och terminaler, samt flygplatser.
- Utanför stationer, terminaler och vid hållplatser krävs tillstånd i dag – vilket också ska skrotas.
- Ändringen är tänkt att träda i kraft 1 januari 2020.
Källa: Regeringen
”Driva tvist”
Seko menar vidare att det finns en risk att arbetsgivare kan använda sig av inspelat material i arbetsrättsliga tvister mot medlemmar – på ett sätt som lagen inte är avsedd för.
”För även om GDPR:s regelverk förbjuder att filmerna används i annat syfte än det angiva GDPR syftet så finns den så kallade fria bevisprövning i svenska domstolar. Det innebär att om arbetsgivaren ändå väljer att använda filmen för att avskeda eller driva en tvist mot en arbetstagare så gäller filmerna som bevisning i Arbetsdomstolen”, står det i Sekos remissvar.
Vad säger lokala Seko-klubbar om det här?
– Vi har kollat med bransch Spårtrafik, som ställt sig bakom remissvaret. De har samma grundinställning, vi är inte principiellt emot förslaget, men det finns farhågor, säger Valle Karlsson.
