Polisen Hanif Azizi: ”Hela rättskedjan är från en svunnen tid”

– Först var det en skjut­ning med ett luftgevär på en skola. Senare under dagen fick vi ett samtal om något an­nat. En pappa var orolig för sin tungt krimi­nella son. Han ville flytta sonen från områ­det för att sonen inte ska bli skjuten.

Så kan vardagen i jobbet som områdes­polis se ut för Hanif Azizi, stationerad i Järva i Stockholm, ett av landets mest utsatta om­råden.

Hanif Azizi är lite av en medieprofil nu­mera. Han är föreläsaren, poddaren och de­battören. Våren 2021 släppte han dessutom sin första bok, ”Förortssnuten”, skriven till­sammans med författaren Markus Lutte­man.

Det är en berättelse om Hanif Azizis upp­ växt i Folkets mujahedins militärbas i Irak, en väpnad motståndsrörelse mot shahväl­det i Iran, som grundades på 1960­-talet.

Men det är också en skildring av att vara ensam­kommande barn i Sverige med utländsk bakgrund, om integration och radikalise­ring. Hans arbete som polis och den grova gängkriminaliteten som skördat många offer i Stockholmsregionen. Hittills i år har 21 personer dödats och 38 personer skott­ skadats.

– Det ser mörkt ut, utifrån de premisser vi har att jobba med, säger Hanif Azizi.

”Bevisningen räcker inte för fällande dom”

Hur menar du?

– Det juridiska begränsar oss. Vi vet ofta vem som gjort vad. Ändå räcker inte bevis­ningen för en fällande dom. Eller om den räcker för en fällande dom, så släpps många ändå efter en kort tid.

– Hela rättskedjan är från en svunnen tid. Den har inte hängt med utvecklingen och det kommer att ta lång tid innan den hinner i kapp.

Hanif menar att Polismyndigheten mår bra av transparens, självkritik och en debatt om dess arbete. Även samhället i stort skulle tjäna på ett öppnare debattklimat.

Men det finns baksidor. Hanifs egen öppenhet och vilja att diskutera och be­rätta om sitt liv har lett till att han kallats terrorsnuten. På senare tid har hans med­verkan i poddar fått stora konsekvenser för honom.

Hanif Azizi var skyddsombud

2016 var Hanif polis och skyddsombud i det utsatta området Tensta­-Rinkeby. Under den tiden intervjuades han flitigt i media. Han krävde bland annat tidigare rikspolis­chefen Dan Eliassons avgång. Skälet till det var låga polislöner, att många av hans kollegor lämnat kåren, och polisens omorgani­sation 2015, som bland annat ledde till ned­läggningar av poliskontor.

2017 bestämde han sig för att börja före­läsa om sin egen historia och för att öka kun­skapen om integration. Hanif berättade för första gången hur nära han var att radikali­seras som ung.

Vi lånas ut till olika akuta insatser, fast vi har grova mord i vårt om­råde. Vi behöver behålla vår personal här

Vissa tidningar valde att dra stora rubri­ker på ”polisen som var nära att gå med en terrorgrupp”. Detta trots att Folkets muja­hedin i dag inte längre klassas som terrorist­organisation av vare sig EU eller USA. Där­emot var rörelsen terrorklassad när Hanif åkte till Irak på besök 2001, vilket han inte gjorde för att strida, utan för att han blivit lovad att träffa sin mor igen.

Då hade Hanif inte träffat sin mamma se­dan hon skickade i väg honom och hans lille­ bror ensamma från Irak. En smärtsam upp­levelse för den nioårige Hanif.

– Hon var radikaliserad. Mujahedins kamp var viktigare än oss. Jag har mer för­ståelse nu för hennes beslut, men ingen acceptans. Jag förstår att hon och de andra i rörelsen var manipulerade.

Sökte till polishögskolan

Uppväxten i Sverige var svår. Känslan av att ha blivit lämnad etsade sig fast. Att dess­utom finna sin plats i Sverige var inte enkelt för Hanif.

Efter en jobbig tid som inneboende hos en persisk familj blev bröderna placerade hos en svensk fosterfamilj. Livet blev lite lätt­are.

– Men jag brottades med många existen­tiella frågor. Vem är jag, vad är meningen med livet och vad ska jag göra?

Saknaden efter en tillhörighet och identi­tet var stor. Det ledde till att Hanif under en period hamnade i armarna på mujahedin.

”Kriminella är likgiltiga inför allas liv”

Men efter ett år vände han dem ryggen och sökte så småningom till polishögsko­lan. Hans erfarenheter från den tiden blev grogrunden för hans engagemang och vad han gör i dag.

– Jag insåg då och är fortfarande av den övertygelsen att du har ett eget ansvar att bli framgångsrik i det här landet. Jag ser många individer som skyller sina misslyckanden på yttre faktorer.

Hanif Azizi är en stark förespråkare av ett empatiskt förhållningssätt till dem som be­går brott. Som områdespolis arbetar han förebyggande och relationsskapande, och agerar länk mellan skola, socialtjänst och olika nätverk. Hans föreläsningar handlar om att öka förståelse för olikheter, fördomar och kulturkrockar.

Men för att bryta den brutala kriminalite­ten och vända utvecklingen vill Hanif se tuf­fare tag: ett brott ska få konsekvenser. Han tycker att såväl det svenska samhället som dess politiker brottas med en självbild som rimmar illa med verkligheten.

– Det tar emot att säga att vi har miss­lyckats. De som är grovt kriminella är helt likgiltiga inför allas liv och hälsa. Och då behövs ny lagstiftning; att vi ska kunna frihetsberöva, hålla kriminella borta från gatan, exempelvis att kunna sätta fotboja och förbjuda dem att vis­tas i vissa områden.

Utredare i Järvaområdet slår larm

I dag står polisen i Järvaområdet in­för stora utmaningar. Utredare larmar om att de inte hinner med den stora mängden mord.

– Och vi poliser lånas ut till olika akuta insatser, fast vi har grova mord i vårt om­råde. Vi behöver behålla vår personal här. Ett annat problem är att nya poliser inte hinner bli varma kläderna innan de söker sig till andra enheter. I mitt område behöver vi erfaren personal, då skulle det kunna bli annorlunda här.

Efter flera år av att ha varit en slags repre­sentant för polisen, menar Hanif att han nu­ mera inte är det självklara valet. Även flera av hans föreläsningar på skolor har ställts in.

Han tror det i huvudsak beror på ett medverkande i den kontroversiella pod­den ”Sista måltiden”, där den brottsdömda tv­-stjärnan Paolo Roberto intervjuades om sitt sexköp 2020. Idén bakom podden är att sätta samman flera oliktänkande personer och föra ett samtal kring ett ämne.

Avsnittet kritiserades för att ha legitimerat brottet och skadat förtroendet för polisen. Hanif Azizi utreddes internt inom polisen, men utredningen lades ned.

Skulle du gjort poddavsnittet med facit i hand?

– När man valt att jobba som polis måste man vara försiktig och förvalta det uppdra­get och det förtroende man fått. Jag går ba­lansgång och försöker inte göra folk upp­ rörda i onödan. Jag skulle kanske ha hoppat över att vara med, för det innebar så mycket konsekvenser och huvudvärk för mig. Men principiellt så tycker jag det skulle ha varit fel. Nu fick jag chansen att ställa frågor som jag velat ställa till Paolo Roberto. Även om jag inte fick svar på dem.