Över tusen medlemmar utan klubb – nu bildas en
Fackklubben upplöstes, tusentals medlemmar drabbades, samarbeten och studier försvann. På andra arbetsplatser har liknande skett – i mindre skala. När en klubb krisar – vad händer med det fackliga arbetet, med medlemmarna, vad gör Seko?
Viktor Risling vid tunnelbanan, Fridhemsplan.
2015 upplöstes väg och ban-klubben i region Gävle-Dala av Seko. Detta efter att dåvarande ordförande, Bosse Hedin, tömt tillgångar om flera miljoner och flyttat dessa till en fritidsförening som klubben bildat.
En långdragen rättsprocess inleddes.
Seko beslutade att en ny klubb inte kunde bildas under tiden.
– Helt plötsligt hade över tusen medlemmar ingen klubb som företrädde dem, säger Calle Hjelmerus, ombudsman på Seko.
”Jättehål när klubben försvann”
Medlemmar hänvisades i stället till ombudsmän och förtroendevalda på arbetsplatserna. Och det var dessa som då skötte till exempel förhandlingar.
– Men allt det andra upphörde, studier, att delta i den demokratiska processen. En klubb jobbar också jättemycket med att få folk till rätt plats, till regionstyrelsen eller branschorganisationens olika arbetsgrupper. Till exempel om man ska undersöka hur gummiblandning i asfalt påverkar hälsan. Då är folk från klubbarna med. När en klubb försvinner blir det ett jättehål eftersom det inte finns så många väg och ban-klubbar.
”Lansera en telefonkampanj”
Fyra tips från Calle Hjelmerus, ombudsman
på Seko:
- Lansera en telefonkampanj. Skriv inga mejl. Ring dina medarbetare och försök rekrytera. Avsätt ordentligt med tid till detta.
- Det är inte svårt att hitta med arbetare som vill engagera sig. Ring och ställ frågan!
- Om personen inte svarar, skicka ett sms där du kort beskriver vad du vill.
- Frågor som du kan ställa är: Vill du gå någon kurs, känner du till vem som är ditt skyddsombud på arbetsplatsen, vill du ta ett visst uppdrag?
Förra året fick den så kallade Sekohärvan till sist ett slut. Och förbundet mottog tio miljoner kronor från fritidsföreningen och Bosse Hedin. Precis innan fallet skulle upp i hovrätten. Och i år, sex år sedan väg och ban-klubben lades ner, finns en ny styrelse på plats.
Det är jätteskönt att vi nu har en styrelse. De kör ett testår innan klubben bildas formellt
Det har tagit tid att bilda en ny, berättar Calle Hjelmerus, som är handledare för den nya styrelsen. Dels på grund av den långdragna rättsprocessen, dels för att Seko varit angelägna om att återfå förtroendet från medlemmarna.
– Det är jätteskönt att vi nu har en styrelse. De kör ett testår innan klubben bildas formellt. Men det är som en riktig styrelse. De bemannar branschorganisationer, arbetsgrupper och allt möjligt. Samtidigt får styrelsen kurser och vägledning. Alla ska få en relevant utbildning i arbetsmiljöfrågor, ekonomi, förhandlingsteknik, vad en klubb ska göra och hur den ska förhålla sig till stadgar.
Inte låta historien upprepa sig
Bakom bildandet av klubben står Seko, som håller i de strategiska frågorna. Sedan finns det en projektgrupp från Sekos branschorganisation.
– Pengar som fanns i den förra klubben finansierar det här, säger Calle Hjelmerus.
Vad som varit viktigt för alla inblandade är att inte låta historien upprepa sig.
– Med tanke på det som hänt är det viktigt att det här blir bra. Att man kan vara transparent, visa upp för medlemmarna att det funkar. Den dag vi ansöker officiellt om att bilda klubb ska alla i styrelsen känna sig trygga, att de kan sina uppdrag och vet att ekonomin funkar. Det kommer vara ganska stora krav på klubben. Och stora medel som de förfogar över och mycket verksamhet som ska levereras.
Alla ska känna sig mogna att ta över det administrativa. Vi vill inte hamna i samma situation igen
Det finns exempel på andra lokala Seko-klubbar som genomgått kriser. Inte alls på samma sätt så klart. Fackföreningen Seko Stockholm har exempelvis tagit över ansvaret för en klubb som organiserar biljettkontrollanter i Stockholms kollektivtrafik och lokalvårdare i depåer, som är anställda på ISS Facility Services.
– När det kommer till biljettkontrollanterna så har det varit en del sjukskrivningar i klubben, och man har haft svårt att hitta förtroendevalda. Samtidigt har man en väldigt stökig arbetsgivare. Till slut var det inte hållbart, och då tog vi över, säger Viktor Risling, som är organiseringsansvarig på Seko Stockholm.
Viktigt att stabilisera fackliga arbetet
Klubben är alltså nedlagd. Men de förtroendevalda har medinflytande, och har bland annat hand om medlemsrekrytering, skyddsarbete, medlemsvård.
– De är jätteduktiga men det har varit för få förtroendevalda och för tung arbetsbörda. Nu slipper de allt det tråkiga, att skriva verksamhetsplaner, sköta ekonomin och förhandlingar.
Seko står även för förlorad arbetsinkomst för de förtroendevalda, eftersom klubben inte har en egen ekonomi.
För lokalvårdarnas del var det största problemet att det endast fanns en förtroendevald för Seko.
– Det finns andra klubbar i regionen som ligger på gränsen, men de klarar fortfarande av arbetet.
Vad krävs för att man ska kunna ta över ansvaret och bilda en klubb igen?
– Väldigt mycket. Alla ska känna sig mogna att ta över det administrativa. Det viktiga nu är att stabilisera. Vi vill inte hamna i samma situation igen. Att vi bär deras arbete, fast vi egentligen inte ska göra det, säger Viktor Risling.
