Olika regler för politiska annonser
Få har väl undgått Sverigedemokraternas kampanj som på knackig engelska bad turister om ursäkt på röran i Sverige, syftande på tiggande EU-migranter. SL, som tillät kampanjen, har fått mycket kritik, inte minst från Seko. Skånetrafiken sa nej till samma annons.
Kampanjen, som sattes upp på Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm, väckte stor uppmärksamhet. Ett flertal JK-anmälningar om hets mot folkgrupp kom in, men lämnades utan åtgärd.
”De anmälda uttalandena kan inte antas innefatta något som utgör tryckfrihetsbrott. Justitiekanslern inleder därför inte någon förundersökning”, låter uttalandet från JK.
Däremot var Europarådet desto mer upprört och kallade kampanjen ”extremt kontroversiell och provocerande”.
Den åsikten delades av de tusentals människor som samlades på Norrmalmstorg i Stockholm för att protestera mot kampanjen och mot SL som tillät Sverigedemokraternas kampanj. Ett antal personer tog sig också till Östermalmstorg och rev ner affischerna.
En av talarna vid manifestationen var Kadir Kasirga, avdelningssekreterare och facklig-politiskt ansvarig på Seko Stockholm. Han är tjänstledig spärrexpeditör på MTR, som kör tunnelbanan.
– Man ska inte kunna använda det offentliga rummet för att sprida rasism, myter och fördomar. Extra osmakligt blir det att annonsen kom upp samma dag som man högtidlighöll minnet av de romer som blev offer under andra världskriget, men det är nog ingen slump, säger han till Sekotidningen.
Nu kräver han att SL, trafikförvaltningen och landstingspolitikerna tar fram riktlinjer för framtiden.
– Det är inte ok att gömma sig bakom yttrandefriheten för att ställa folkgrupper mot varandra. Därför måste man till fram en värdegrundspolicy så vi kan undvika sådant här i framtiden.
Seko i tunnelbanan har anmält annonserna som ett arbetsmiljöproblem.
– Det offentliga rummet är också en arbetsplats. Seko har 1200 medlemmar med över 180 olika nationaliteter i tunnelbanan. Många har känt sig väldigt illa till mods av den här kampanjen, säger Kadir Kasirga.
SL stoppade sedan den del av kampanjen som var uppsatt i takbjälkarna ovanför rulltrappan, men inte på grund av innehållet utan av säkerhetsskäl.
Av samma anledning beslutade SL att stoppa en motkampanj som företaget God El tillsammans med Stadsmissionen planerade med budskap på svenska, engelska och romani.
När SD ville ta sin kampanj till Skåne blev det däremot stopp. Skånetrafiken sade nej till annonskampanjen eftersom man ansåg den stötande och att den föll utanför Skånetrafikens riktlinjer.
Hos SJ säger man att man inte skulle godkänt SD:s kampanj.
– Hos oss går alla typer av politiska annonser bort. Därför skulle vi sagt nej även här, säger Maricka Berggren på SJ:s presstjänst.
Hur ser ni på andra typer av annonser som kan uppfattas som kränkande eller diskriminerande?
– Vi har en väldigt stark uppförandekod när det gäller etik, jämställdhet och så vidare. Vår uppfattning är att annonser ska skapa ett mervärde för resenärerna.
Det statliga bolaget Jernhusen, som äger de flesta stationshusen, tillåter politisk reklam från partier och organisationer. Grundprincipen är, enligt presschefen Cecilia Granath, att tillämpa en öppen och tillåtande hållning gentemot annonsörer som vill köpa medieplats på stationerna.
Alla riksdagspartier får annonsera, men Jernhusen granskar alltid innehållet.
– Vi tar hänsyn till den marknadsrättsliga lagstiftningen samt yttrande- och tryckfrihetsgrundlagarna, säger Cecilia Granath.
– Om vi tycker att det är ett tveksamt budskap, och vi har reagerat några gånger, så för vi en tydlig dialog med annonsören om det. Och vi har hittills fått till lösningar så att båda parter blivit nöjda, säger hon.
Jernhusen låter ibland ett etiskt råd ta ställning till tveksamma innehåll. Där sitter bland annat en jurist och kommunikationsansvariga.
– Vi vill inte ha annonser som kan upplevas som kränkande. Vi tar viss hänsyn till om annonserna förekommit på annat håll och hur reaktionerna varit på det.
Västtrafiks presschef Kristian Lans säger att de inte fått någon förfrågan från Sverigedemokraterna och han kan inte säga hur Västtrafik skulle ställa sig till en sådan.
– Vi följer internationella handelskammarens regler för reklam, där det framgår att reklam inte får vara diskriminerande eller oetiskt. Vi har också egna regler som säger nej till tobak och alkohol. Liksom reklam mot kollektivtrafik, säger Kristian Lans.
Västtrafik tar ställning till innehållet, inte till avsändaren.
– Vi beslutar om varje annons för sig.
Västtrafik har sagt nej till reklam, men Kristian Lans vet inte vad det var för innehåll.
– Det var före min tid.