När infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd presenterade utredningsdirektiven på en presskonferens talade hon om resenärernas frustration. Arbetspendlare som inte hinner i tid till dagishämtningen eller industrins problem med försenade transporter.
   Men nu ska alltså något göras. Och enligt Elmsäter-Svärd kan det ske genom ekonomisk styrning. Som högre banavgifter på populära sträckor till exempel.
   – Jämför med trängselskatten i Stockholm. Vill man komma fram snabbt får man betala mer.
   I samma anda ska en tågoperatör som blockerar linjen med ett trasigt lok kunna tvingas betala en straffavgift, eller om felet ligger hos Trafikverket ska drabbade få rabatt på banavgiften.
   Trafikverket ska också titta på hur man inom den redan beslutade budgeten för järnvägen fram till år 2021 ska kunna öka kapaciteten, till exempel genom mindre om- eller tillbyggnader som mötesplatser på enkelspår eller förlängda stationsperronger så man kan köra med längre tåg.
   Men man ska också titta på eventuella större nybyggnationer för att komma tillrätta med flaskhalsar och annat som stoppar upp trafiken. Och där ska också den redan genomförda utredningen om höghastighetståg vara en del.
   På frågan om regeringen skulle vara beredda att skjuta till mer pengar än redan budgeterade svarade hon kanske.
   – Vi får se vad Trafikverket kommer fram till. Vi behöver ett ordentligt underlag för att kunna ta sådana beslut.
   I hennes analys har inte de omfattande avregleringarna inom järnvägen bidragit till problemen. Tvärtom tycker hon.
– SJ har lyckats sänka sina underhållskostnader med 15 procent tack vare att det finns konkurrens. Och det är främst kapacitetsbristen som är problemet och det har inte med avregleringen att göra.