Moralisk fråga hur parterna ska agera vid konflikt
Vad parterna får göra vid en konflikt på arbetsmarknaden, som den på skärgårdsområdet just nu, är framför allt en moralisk fråga.
Om det uppstår tvister ska de avgöras i Arbetsdomstolen, inte hos polisen.
Det säger Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap på Linköpings universitet och expert på arbetsmarknadskonflikter.
Det är inte förbjudet att bryta mot varken fackets eller arbetsgivarnas konfliktåtgärder, men ingen kan heller tvingas att göra det. Ingen kan tvingas att arbeta på en arbetsplats som är uttagen i strejk eller satt i blockad.
Seko har i den pågående konflikten på skärgårdsområdet anklagat arbetsgivarna för strejkbryteri efter att ett par båtar lämnade kaj i Stockholm, trots att de omfattas av blockad. Två företrädare för Seko har polisanmälts för att de gick ombord på en av båtarna i måndags kväll i syfte att informera om att båten var satt i blockad. Enligt ett pressmeddelande från Almega är det befälhavaren ombord som tillkallat polis. Ombudsmannen är polisanmäld för olaga intrång. En förtroendevald för olaga intrång och olaga hot.
-Strejkbryteri är inget lagbrott men det strider mot den tysta överenskommelse som finns på svensk arbetsmarknad om att arbetsgivare ska avstå från strejkbryteri om facken i sin tur avstår från att ta till våldsamma metoder, säger Christer Thörnqvist.
På samma sätt måste, anser han, Sekos förtroendevalda ha rätt att gå ombord på en båt där det normalt arbetar Sekomedlemmar som är uttagna i konflikt. Om syftet är att informera.
-Jag tror inte att de brutit mot någon lag, jag tror Seko har sitt på det torra. Har de sagt något otrevligt är inte heller det olagligt, säger han.
Facket har också alltid rätt att gå in på en arbetsplats för att rekrytera nya medlemmar, enligt Christer Thörnqvist.
Egentligen är konflikter på arbetsmarknaden inte en polissak utan det som händer ska prövas i Arbetsdomstolen, lägger han till.
Det finns flera rättsfall när det gäller vad strejkvakter får göra och Christer Thörnqvist menar gränsen går vid att fysiskt hindra folk från att exempelvis gå in på en restaurang som är i blockad, eller att forcera stängsel. Det senare hände vid flera tillfällen under 1970-talet och inget har förändrats i praxis sedan dess.
-Däremot är det inte olagligt, om än inte det smartaste, att säga dumma saker, exempelvis ropa Go home, som det hävdas att Byggnads gjorde i Lavalfallet, säger han.
Bakgrunden till att det inte finns regler i lagstiftningen om vad parterna får och inte får när det gäller att bryta mot konfliktåtgärder är att parterna efter många svåra händelser, som Ådalen, på 30-talet kom överens om vapenstillestånd.
-Dock utan att avtala om det. Det finns en praxis som säger att ”vi använder inte strejkbrytare, om ni inte använder våld”.
Svensk konflikträtt är väldigt flexibel när det gäller vilka åtgärder som får vidtas. Tanken är att det ska hamna på en lagom hård nivå. I många länder är det antingen hel arbetsnedläggelse och lockout eller också arbetar man, enligt Christer Thörnqvist.
Det finns tillfällen då stridsåtgärder ogiltigförklarats och den som vidtagit åtgärden blir då skadeståndsskyldig. Men det är på organisationsnivå, enskilda medlemmar i facket eller arbetsgivarorganisationer behöver inte betala skadestånd.