Seko-facket på Migrationsverket riktar i ett öppet brev till justitieminister Morgan Johansson en varning för att förhållandena i de svenska förvaren kan komma att likna de läger för utlänningar som fanns i Sverige under andra världskriget.

–Det behövs 1000-1200 platser de kommande åren om vi ska kunna ta emot alla som får avslag och inte lämnar landet frivilligt. Polisen lägger också mer resurser på att hitta de som håller sig undan, säger Anders Holmberg, som är anställd på förvaret i Märsta och fackligt ombud för Seko.

Spara 70 miljoner

 Det betyder enligt Seko att anslaget skulle behöva fördubblas jämfört med i dag.

–Istället ska vi spara 70 miljoner 2019, säger han.

Besparingskravet i år leder, enligt Seko, till lägre bemanning, vikariestopp, mer övervakning, stängsel och begränsningar i rörelsefriheten för de som befinner sig på förvaren.

Seko anser också att möjligheterna till aktiviteter minskar. Det har blivit mer likt kriminalvården, med säkerhet och larmgrupper.

–Vi har fått en förskjutning till att låsa in folk. Det är fokus på att folk inte ska rymma, istället för att arbeta med motiverande samtal och ett snabbt och värdigt återvändande, säger Anders Holmberg.

Neddragningar på natten

Torbjörn Nyberg är chef för Migrationsverkets förvarsverksamhet. Han bekräftar att myndigheten ska sänka kostnaderna och minska bemanningen nattetid.

Gemensamhetslokaler ska stängas till exempel. Han försvarar neddragningen nattetid med att det är bra för de boende att inte vara uppe på nätterna. De mår bättre med en normal dygnsrytm.

Det låter som att besparingen genomförs för de boendes skull?  

–Det är både och, säger han. 

Grundproblemet som Anders Holmberg och Seko ser det är att regeringen och polisen skriker efter fler platser i förvaren, men att ingen vill betala. Anslaget är kopplat till att antalet asylsökande minskar men det är, enligt Seko, att se för mycket framåt och inte ta hänsyn till dagens situation.

”Som Kriminalvården”

Anders Holmberg jämför med problemen inom Kriminalvården, där ökningen av antalet poliser inte heller fått genomslag i mer resurser.  

–Förvar är en dyr verksamhet, varje plats kostar 1,4 miljoner, men justitiedepartementet verkar inte ha lust att skjuta till pengar så att verksamheten kan byggas ut och ge de som bor på förvaren en värdig verksamhet, säger Anders Holmberg.

Torbjörn Nyberg säger att inget är beslutat om anslag framöver.

–Vi har budgetförhandlingar under hösten, säger han.

De förvarstagna kommer till största delen från polisen. De flesta är asylärenden som avslutats på Migrationsverket med ett avvisningsbeslut. Polisen tar över ärendet för att se till att personen lämnar landet. När det inte sker frivilligt letar polisen efter personen och placerar denne på förvar i väntan på återvändandet. I dag finns cirka 500 platser och de närmaste åren väntas behovet fördubblas för att sedan minska igen.