I regeringens infrastrukturproposition, som gäller för perioden 2014-2025, föreslås att 522 miljarder kronor satsas på att utveckla transportsystemet.

Av dessa ska 86 miljarder satsas på drift, underhåll och reinvesteringar av järnvägsnätet. Det är en årlig ökning med cirka 1,7 miljarder jämfört med förra planperioden, 2010-2021. Regeringen säger sig därmed ligga mycket nära Trafikverkets beräkningar på vad som behövs för att återställa järnvägen i ursprungligt skick.

Men enligt Trafikverket behövs ett tillskott på 2,5 miljarder årligen för detta, alltså 0,8 miljarder mer.

­ – Anslaget kommer nästan ända upp. Sedan tillkommer bland annat banavgifter och effektiviseringsvinster som ska användas till detta. Vilket gör att vi är där, säger infrastrukturminister Catarina Elmsäter-Svärd som svar på en twitterfråga från Sekotidningen.

Men Trafikutskottets socialdemokratiska ordförande, Anders Ygeman, är inte imponerad.

– De bäddar för fortsatta järnvägsproblem. Regeringen säger att man nästan kommer upp i Trafikverkets krav, men nästan räcker inte. Vi föreslår 400 miljoner mer än regeringen för 2013.

När det gäller drift och underhåll av vägnätet föreslår regeringen en satsning på 155 miljarder kronor för perioden. Medan resten av pengarna, 281 miljarder, skall gå till nyinvesteringar.

Regeringen har också lämnat ett svar till riksdagen om hur järnvägsunderhållet ska organiseras.

Och det svaret är: som nu, men ännu effektivare.

Bakgrunden är att en enad opposition, som är i majoritet, i trafikutskottet under våren röstade igenom ett krav på regeringen att komma med ett förslag på hur underhållet ska organiseras på ett effektivt och sammanhållet sätt, det vill säga ta tillbaka i Trafikverkets egen regi.

Enligt regeringen skulle det dock bli alltför kostsamt, slitsamt och ineffektivt för att vara lönsamt. I stället fortsätter man på den inslagna vägen. Men, påpekar regering, Trafikverket ska bli ännu bättre på att sköta upphandlingar, Det, tillsammans med budgetsatsningarna, gör att framtida tågkaos ska undvikas.

– Det är märkligt hur nöjd regeringen är. Det största problemet de lyckas identifiera är att entreprenören inte kan göra tillräckligt stora vinster. Det är ju ett hån mot pendlarna som står och fryser på perrongen för att tågen inte går, säger Anders Ygeman.