Löne­skillnad på 8000 för samma jobb – ett arbetsmiljö­problem?

Skillnaderna beror på att staten använder sig av individuell prestations­ baserad lönesättning. En modell som fack och arbetsgivare godtar och som i teorin är tänkt att motivera indivi­den att göra ett bra jobb.

Men finns det en gräns när stora löneskill­nader slår tillbaka på arbetsmiljön och blir ett problem? Som på Migrationsverket.

Forskningen har inga tydliga svar på frågan. Och för facket är lön och arbetsmiljö sällan sammankopplade. Det ses som två separata frågor.

På Migrationsverket har löneskillnaderna bli­vit ett arbetsmiljöproblem eftersom personalen inte tycker sig få någon håll­bar förklaring av sina chefer. Det skapar dålig stämning och missmod.

Anders Holmberg, fackligt ombud på Migra­tionsverket, tycker att det är hög tid för fackföreningsrö­relsen att börja prata om hur lön och arbetsmiljö hänger samman. Han tror att det finns en risk för stora arbetsmiljöproblem på sikt.

–Om din kollega, som gör samma jobb som du, tjänar mycket mer än du och chefen inte kan förklara det på ett trovärdigt sätt är det självklart att det blir osämja och vantrivsel, säger han och fortsätter:

–Det här är baksidan av individuell löne­sättning. Facket har skrivit på avtalet för att vi ska ha den modellen för att sätta lön men inte funderat mycket på konsekvenserna.

Sekos avtalssekreterare Mats Ekeklint kan inte säga om det finns en gräns när löneskill­nader är så stora att det blir ett problem i arbetsmiljön.

Han anser inte att individuella löner är något problem så länge de sätts i enlighet med befattning och kriterier. Om det följs jämnar lönerna ut sig på lång sikt.

–Får man en lön som känns orättvis och inte får någon förklaring är det självklart att man mår dåligt. Det löser vi dock inte via ar­betsmiljöinsatser.

Vad säger då forskningen om koppling mellan löneskillnader och arbetsmiljö?

Forskningen har få svar på frågan. Rent generellt finns en samsyn bland forskare att löneskillnader kan höja prestationen i arbetet när det gäl­ler hur mycket man arbetar.

–Då tar man ingen hänsyn till vilken arbetsmiljö det le­der till, säger Alexander Nordgren Selar, doktorand
vid psykologiska institutio­nen vid Stockholms univer­sitet, som forskar om lönesättning och löneskillnader.

Hans forskning visar att prestationsbase­rade lönesystem inte leder till högre kvali­tet i arbetet och att anställda på arbetsplat­ser med den typen av lönesystem är mer benägna att säga upp sig.
Det här är ett tecken på att presta­tionsbaserade lönesystem styr an­ställda i för stor grad och att de lö­neskillnader som blir följden kan skapa osämja genom tävlan och pre­stations­press, enligt Alexander.

Motivation som kommer in­ifrån, som bygger på intresse och engagemang, ger ett bättre resultat och högre välmående.
–Hur vi ser på löneskillna­der är ett outforskat område, i alla fall jämfört med hur mycket vi vet om hur belö­ning påverkar människan, ja, alla däggdjur.

–Vi blir väldigt upprörda om någon som gör samma jobb får en större belöning, säger Alexander Nordgren Selar.

–Det kan vara på samma sätt med löne­skillnader. Samtidigt som det i hög grad är en värderingsfråga.

Kollegor till Alexander har slagit fast att det viktigaste när det gäller lönesättning är att processen upplevs som rättvis.

Hur vi ser på löneskillna­der är ett outforskat område, i alla fall jämfört med hur mycket vi vet om hur belö­ning påverkar människan, ja, alla däggdjur. Vi blir väldigt upprörda.

–Kunskapen är låg om hur stor lönesprid­ningen kan vara utan att arbetsgivare biter sig själva i svansen. Men för stora skillna­der kan upplevas som orättvisa och leda till missnöje och personalflykt, säger Johnny Hellgren, docent i psykologi på Stockholms universitet.

I teorin ska löneskillnader, som sagt, moti­vera anställda att göra ett bra jobb. Något som inte är lika lätt att förverkliga i praktiken.

–Utrymmet är ofta begränsat, vilket gör att alla inte kan få ett högt lönepåslag ens om de pre­sterar lika bra. Ett problem som är svårt att lösa, det finns inget perfekt system, säger Bengt Larsson, profes­sor i sociologi, som studerat synen på lönesättning i olika sektorer.

Att löneskillnader kan skapa arbetsmiljö­problem är en grupp anställda på Migra­tionsverket i högsta grad medvetna om. För några år sedan fick de klart för sig att löne­skillnaderna mellan kollegor som gör exakt samma jobb är nästan 8 000 kronor per må­nad. En omorganisation gjorde att de kunde jämföra sina löner på ett nytt sätt och det blev lite av en chock.

Det här är baksidan av individuell löne­sättning. Facket har skrivit på avtalet för att vi ska ha den modellen för att sätta lön men inte funderat på mycket på konsekvenserna.

När de frågade efter en förklaring fick de ingen i deras ögon hållbar motivering. Ar­betsgivaren kunde inte peka på att det be­rodde på individuella prestationer, som är den formella grunden för den individuella lönesättningen. I stället kopplades löne­nivåerna till namnet på den befattning in­dividen har, handläggare respektive assis­tent.

Befattningen handläggare har gett en hö­gre individuell lön än befattningen assis­tent. Trots samma arbetsinnehåll och be­fattningsbeskrivning.

I dag är stämningen på arbetsplatsen då­lig, många ”mår pyton” och gråter. De får höra av sina chefer att de inte ska prata om lönerna, det är locket på och ”munkavle” i frågan. Vilket gör frågan än mer infekterad.

Svårt att kompensera löneskillnader

Efter fackliga protester har arbetsgiva­ren meddelat att lönerna ska jämnas ut på sikt. Men att det kommer att ta tid. Kanske upp till tio år. Det ska gå den vanliga vägen, genom årliga lönerevisioner. Några extra pengar är det inte tal om.

Hittills har revisionerna inte gett mycket extra, enligt personalen. ”Hur mycket du än anstränger dig och presterar bra får du inte mer än 100 kronor extra”, säger en anställd, som vill vara anonym.

Om det är svårt att minska löneskillnaderna, finns det något annat som kan kompensera för ”orättvisan”?

–Nja, jag tror att kompensation för lön är svårt, men man kan tänka sig bonus på kol­lektiv nivå, mer ledigheter, gymkort och lik­nande, säger Johnny Hellgren.

Bengt Larsson menar att det till viss del kan kompensera om arbetet är engagerande, den enskilde har makt över sitt arbete och har trevliga arbetskamrater.

Alexander Nordgren Selar tror att en sats­ning på god arbetsmiljö, kombinerad med löner som upplevs som tillräckliga, är den bästa lösningen.

–I dag läggs mycket administration på lö­nesystem som inte motiverar personalen. Mindre kontroll och mer tillit är en bättre väg att gå.