Det hade i det närmaste kunnat ligga karbonpapper mellan anmälningarna om de tre senaste dödsolyckorna ombord på fartyg i svenska hamnar (se artikeln nedan). En av de avlidna var dessutom skyddsombud på sitt fartyg. Precis som vid gårdagens olycka skulle mannen ”bara” klättra ner och hämta en kvast.
– Det blir ingen ny utredning inom Sjöfartsverket på grund av gårdagens olycka. Det kommer att bli en notis i utredningen om Helsingborgsolyckan. Det här är en exakt parallell till den olyckan.
Sekotidningen har pratat med Karl-Arne Johansson, arbetsmiljöansvarig på Seko Sjöfolk, och Sten Andersson, chef för Sjöfartsverkets utredningsenhet, om riskerna.
Varför är det så farligt med skogsprodukter/cellulosaprodukter i lastrummet?
KAJ: Cellulosaprodukter har en förmåga att äta upp syret i luften. Syrehalten sjunker så mycket att det inte finns tillräckligt med syre i luften att andas. Problemet är att det kan bildas ”fickor” där det inte finns något syre kvar, även en om man ventilerat. Det är helt enkelt inte säkert att gå ner förrän lasten är helt borta.
SA: Det är en förruttnelseprocess som gör att syret förbrukas. När man går ner i ett slutet utrymme utan att mäta syrehalten, då blir det så här. Men det finns andra processer också som förbrukar syret i luften. Det är likadant om du har en skrotlast. Rostningsprocessen gör att syret förbrukas. Man ska överhuvudtaget inte gå ner i slutna utrymmen utan att kolla syrehalten.
Riskerna väl kända sägs det – varför går då folk ändå ner i lastrummen?
KAJ: Man kanske inte tror att det är så farligt som det är. Man kan inte se eller känna faran, därför känns den kanske inte så påtaglig. Du märker inte att luften du andas inte har tillräckligt med syre. Det är en helt annan sak om något luktar illa eller smakar illa i munnen.
SA: Det verkar inte som att man är medveten om faran. Trots att jag vet att det finns skriftliga instruktioner ombord. Det är möjligt att man intalar sig att man hunnit vädra ut och tror att faran är över. De här tre olyckorna har ju slutat med dödsfall, så vi har ju inget vittnesmål om varför man går ner när man är lärd att man inte ska göra det.
Hur lång tid har man på sig?
KAJ: Ingen tid alls. Att syret försvinner märker du inte förrän man tappar medvetandet. Det handlar om sekunder. Man märker ingenting själv, förrän man tappar medvetandet.
SA: Ett andetag närapå räcker för att man ska ramla ihop.
Vilka regler gäller vid lossning?
KAJ: Fartygssäkerhetslagen 1988:49 och arbetsmiljöverkets förordning 2001:9 om samordning mellan landorganisationen och sjöorganisationen. Vid oljelaster kommer man ombord från landorganisationen och tar prover. Likadant ska det vara vid cellulosalaster. Men man verkar vara dåligt pålästa både iland och ombord. Man ska inte heller förvara arbetsmaterial i utrymmen där syrebrist kan uppstå.
SA: Det ska finnas checklistor enligt den internationella sjösäkerhetskoden, ISM, ombord som vart och ett rederi utarbetar. De ska sedan godkännas av Sjöfartsinspektionen. Det har funnits checklistor på alla tre fartygen. Det handlar om att trumma in riskerna. När det gäller olyckan i Helsingborg fungerade inte relationerna mellan fartyget och stuveriet iland.
Är det lika farligt vid lastning?
SA: Nej det är det inte. Man ska överhuvudtaget inte gå ner i slutna utrymmen utan att kontrollera syrenivån, men det är när lasten legat en tid ombord som faran uppstår.
Är cellulosa extra farligt?
SA: Nej. Det behöver inte finnas en pinal i lastutrymmet om det är stängt. Det räcker med rostningsprocessen i fartygsplåten. Ta en kättingbox till exempel. Det är oerhört farligt att gå ner där utan att mäta syret.
Vad gör ni nu?
KAJ: Vi kommer nu att betona samordningsansvar vid de endagarskurser för skyddsombud som vi ordnar i år om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi kommer också att lägga större vikt vid frågan vid de vanliga arbetsmiljökurserna.
SA: Vi kommer att ta upp det i vår information, men regelverket finns där redan. Var och en som ska ner i ett sånt stängt utrymme måste ta ansvar. Man hinner inte ner för att hämta en kvast… Gasen är ju inget som luktar eller smakar. Det är exakt som vanligt och så bara smäller det till.
anita.fors@sekotidningen.se

Fotnot: Cellulosaprodukter kan vara en mängd olika saker, som till exempel rent trä, impregnerat trä, pellets, flis eller massaved.