Alla statligt anställda har en så gott som oinskränkt rätt att tala med journalistet, något som regleras i grundlagen (se faktaruta).
   Men hovet fann alltså anledning att ha synpunkter när Sekotidningen ville intervjua en anställd om hur det är på jobbet. Informationsavdelningen ville ha frågorna i förväg och sedan avslogs Sekotidningens begäran utan motivering.
   Åke Olsson är Sekos klubbordförande vid hovet. Han är mycket förvånad över arbetsgivarens inställning.
   – Speciellt som en lokaltidning gjorde ett jättereportage om annan Sekomedlem i hovstallet samtidigt.
   I Sveriges grundlagar finns alltså ett mycket starkt skydd för offentligt anställda att fritt tala med journalister. Frågan är då om det finns några undantag för de anställda vid hovet.
   – Vi har i stort sett samma kollektivavtal som övriga statligt anställda och hovet har avtal med Arbetsgivarverket som i stort sett är identiskt med andra statliga verksamheter. Därför anser jag att vi lyder under samma regler som andra offentliganställda, säger Åke Olsson.
   Hans åsikt bekräftas av Inga Lundberg, hovets rådgivare på Arbetsgivarverket.
   – Hovet är ingen statlig myndighet men de som arbetar där måste räknas som offentliganställda i någon form. De har hängavtal på det statliga området och alla allmänna anställningsvillkor är de samma, säger hon.
Så om en anställd skulle lämna uppgifter till en journalist skulle inte hovet få efterforska vem som gjort det?
   – Nej, det får det inte.
   När det kommer till rätten att obehindrat tala med journalister finns alltså inga undantag.
   – Bara det att de ber om frågorna i förväg och att de ska gå genom något slags filter är direkt stötande tycker jag, även om det inte är direkt olagligt, säger Nils Funcke, journalist, yttrandefrihetsexpert och sekreterare i den statliga yttrandefrihetskommittén.
   – Men att de sedan förbjuder den anställda att tala med en journalist ser jag som ett flagrant brott mot de grundlagsskyddade rättigheter som finns både i regeringsformen och i yttrandefrihetslagstiftningen. De lägger munkavle på den anställda och det är inte tillåtet, fortsätter han.
   Även arbetsrättsjuristen Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd, är förvånad över hovets inställning.
   – Spontant låter det jättekonstigt. Hovet måste betraktas som en del av statsmakten och då ska de reglerna gälla. Jag har mycket svårt att se att de har något stöd för att hindra en journalist från att prata med en av de anställda.
   Sekotidningen har under en längre tid sökt hovets informationsavdelning för en kommentar. En timme innan pressläggning (och två månader efter att de fick frågan) ringer Annika Sönnerberg, biträdande informationschef, och förklarar att hovstallets intervjukvot var fylld. Därför svarade man nej på Sekotidningens förfrågan men hon framhåller att man inte hindrar någon anställd att tala med pressen.
Om ni inte hindrar någon att tala med pressen hur kan ni då säga nej till en intervju?
   – Vi vill veta vilka intervjuer som görs för att fördela dem och vi ansåg att kvoten för hovstallet var fylld. Så vår rekommendation blev att säga nej.
   När Sekotidningen söker den tystade medlemmen för en kommentar får vi beskedet att det kanske kan ske efter det kungliga bröllopet. Innan dess anser sig medlemmen inte få tala med oss eftersom arbetsgivaren sagt nej.

Så säger lagen
• I tryckfrihetsförordningen finns meddelarfriheten inskriven. Den innebär att vem som helst har rätt att lämna ut vilka uppgifter som helst om syftet är att de ska publiceras i media.
• Uppgiftslämnaren har rätt att vara anonym och är man offentligt anställd har arbetsgivaren inte rätt att ta reda på vem som lämnat uppgifterna.
• Är uppgiftslämnaren känd får arbetsgivaren inte vidta några åtgärder.

Här är frågorna vi inte fick ställa
• Vad gör du på jobbet?
• Vad är det som krävs för att vara en bra kusk?
• Hur får man en bra relation till hästarna?
• Trivs du på jobbet?
• Påverkar det stundande bröllopet ditt arbete?
• Hur?