Kriminalvården kan få mer pengar – men inte nu
–Vi är medvetna om att Kriminalvården har ekonomiska problem och platsbrist. Behovet av resurser finns med i de budgetförhandlingar som pågår. Kriminalvården kommer att få mer pengar framöver.
Fredrik Lundh Sammeli.
Det säger Fredrik Lundh Sammeli, S, ordförande i riksdagens justitieutskott i en intervju med Sekotidningen.
Han ger dock inga löften om akuta pengatillskott.
–Myndigheten har en dialog med departementet om att utnyttja sin anslagskredit, men det kommer att använda hela sitt utrymme i år, säger han.
Fler poliser ökar behovet
Seko har krävt att Kriminalvården i det akuta ekonomiska läget får extra pengar för att klara att ta emot alla som lagförs. Höjda straffskalor och fler poliser har lett till och kommer att leda till ett ökat behov.
Fredrik Lundh Sammeli säger att politikerna är medvetna om att satsningen på fler poliser och skärpta straff kommer att leda till att det behövs fler platser på häkten och anstalter, men att det tar tid att bygga bort flaskhalsar och fler platser.
–Pengar kommer inte att vara en begränsning, det handlar om att det tar tid att bygga. Hela rättsväsendet behöver mer resurser. Vi har ökat anslaget, senast i budgeten 2018. Den tidigare regeringen planerade dessutom att satsa 400 miljoner på Kriminalvården fram till 2020.
En miljard i minskat anslag
Kriminalvården ekonomidirektör Björn Myrberg säger dock att det inte blev något större tillskott förra året och att myndigheten tvärtom fått neddragningar med sammanlagt drygt 1 miljard sedan 2016 med motiveringen att antalet intagna minskat.
I den nu gällande M + KD-budgeten för 2019 är tillskottet 85 miljoner, vilket är betydligt mindre än myndighetens behov, enligt Björn Myrberg.
Fredrik Lundh Sammeli känner inte igen beskrivningen att Kriminalvården fått minskade anslag.
–Rättsväsendet har fått ökade anslag varje år.
Men då räknas hela rättskedjan in, såväl polis, som åklagare, domstolar och Kriminalvård?
–Ja, det stämmer, men vi kommer att säkerställa att Kriminalvården kan bygga ut de närmaste åren.
Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg har besökt justitieutskottet nyligen och då sagt att det är svårt att förutsäga och överblicka platstillgången.
–Det är svårt att träffa rätt och just nu är det brist, för några år sedan var det ett överskott av platser, det var GD:s budskap till utskottet, säger Fredrik Lundh Sammeli.
När ni beslutar om fler poliser och skärpta straff borde inte behoven Kriminalvården finnas med i beräkningen från början?
–Det är inte någon automatik i att fler poliser leder till behov av fler platser på häkten och anstalter, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Transporter kan inte byggas ut
En stor kostnad för Kriminalvården är den transportverksamhet som förts över från Polisen. Ekonomidirektör Björn Myrberg hävdar att den utökade transportverksamheten beräknas kosta cirka 250 miljoner 2019, men att Kriminalvården bara fått 35 miljoner per år för att sköta den. Kostnaderna för en fullt utbyggd transportverksamhet kan bli 650 miljoner per år.
–Vårt budgetunderskottet gör dock att transportverksamheten inte kan byggas ut helt, säger Björn Myrberg.
Fredrik Lundh Sammeli säger att Kriminalvården och Polisen gemensamt måste lösa frågan om transporterna.
–Det finns ett uppdrag från regeringen att de ska samarbeta, säger han.
