För nästa år vill Kriminalvården ha ett ramanslag på 9,1 miljarder, vilket är mer än de budgetar som lagts hittills. För 2020-2022 krävs en dryg miljard mer för att klara uppdraget, skriver Kriminalvården.

När det tidigare i år blev känt att Kriminalvården har ett stort underskott i år fick Seko besked att det blir besparingar, men att kärnverksamheten inte ska drabbas i första skedet. Till kärnverksamhet räknas anstalter, häkten och frivård.

Fler intagna

Den främsta orsaken till att Kriminalvården behöver mer pengar är att antalet klienter ökat stadigt sedan 2016. Till det kommer ett nytt transportuppdrag som Kriminalvården tagit över från Polisen och som är kraftigt underfinansierat.

Det mest akuta problemet är dock den stora platsbristen på landets häkten och anstalter. Även inom frivården ökar antalet nya klienter.

Generaldirektör Nils Öberg säger i ett pressmeddelande att antalet intagna kommer att vara högt under överskådlig framtid. Det beror i sin tur på skärpta minimistraff för grova brott, som vapenbrott, fler poliser och en mer effektiv polisorganisation.

Rättsväsendet i möte

Nils Öberg träffade i fredag företrädare för sex andra myndigheter inom rättsväsendet. Syftet var att informera om det akuta platsbristen på framförallt landets häkten.

Kriminalvården mötte Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Migrationsverket. Resultatet blev att myndigheterna tillsatte flera arbetsgrupper som ska se över till exempel om förvarstagna kan placeras någon annanstans än i häkte. Vissa förvarstagna flyttas i dagsläget över från Migrationsverkets förvar i väntan på utvisning. Kriminalvården menar att förvarstagna inte ska behöva vistas i häkte.

Kriminalvårdens egna insatser för att kunna ta emot fler intagna är hittills att använda besöksrum, göra om anstaltsplatser till häktesplatser och ha dubbelbeläggning, det vill säga att två klienter får dela bostadsrum.