Industriavtalet, som är normerande för andra avtal, innehåller löneökningar på två procent per år i tre år. Till det kommer ökade avsättningar till del- eller flexpension på totalt 0,5 procent under avtalstiden.

Facken fick även gehör för det LO-samordnade kravet om en låglönesatsning som omfattar alla som tjänar under 24000 kronor i månaden.

Sekos avtalssekreterare, Valle Karlsson, tycker att det är en bra överenskommelse.

– Det är väldigt glädjande att de fått ut den låglönesatsning som vi var överens om inom LO. Dessutom utan att man behövt sälja ut några andra villkor.

För Sekos del nämner han bland andra spårtrafikavtalet och Telekom-avtalet där det finns relativt stora grupper som tjänar under 24000 och därmed kommer att omfattas av satsningen.

Vad har facken fått offra för att få till den här uppgörelsen?

– Jag har inte sett några detaljer, men facken inom industrin har varit mycket tydliga när de informerat oss med att de inte gett bort någonting, säger Valle Karlsson.

När det gäller låglönesatsningen säger han att den ligger utanför de 6,5 procenten.

– Det gör den definitivt. Det innebär att man kommer få ut ännu mer än 6,5 procent på de avtalsområden som har många lågavlönade.

Men där kan det bli en strid. Almega, som är en av Sekos motparter för flera avtal, anser bestämt att satsningen måste rymmas inom märket på 6,5 procent.

– Skulle det visa sig att Almega-förbundens motparter kräver en låglönesatsning liknande den som nu görs inom industrin måste en sådan satsning rymmas inom märket. Det betyder att vi i så fall måste räkna på vad en låglönesatsning skulle kosta i våra branscher, och enas om hur detta i så fall ska finansieras inom ramen för märkets 6,5 procent under tre år, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt i ett pressmeddelande.

Valle Karlsson avfärdar dock det resonemanget.

– Om de håller fast vid den inställningen är vi definitivt på kollisionskurs. Då är det risk för stök. Men eftersom vi var överens inom LO-samordningen så känner jag att vi kan få stöd från alla förbund om det skulle bli en konflikt.

Låglönesatsningen

I årets avtalsrörelse krävde förbunden inom LO-samordningen en låglönesatsning.

Den är en insamlingsmodell där varje individ som tjänar under 24000 kronor i månaden generar 480 kronor till potten, vilket motsvarar 2 procent av 24000.

Det gör potten större än om alla bidragit med två procent på den verkliga lönen.

Hur potten sedan fördelas görs upp i löneförhandlingarna, vilket innebär att lågavlönade inte är garanterade större lönelyft.

– Men eftersom det är en uttalad låglönesatsning vore det konstigt om de inte fick del av den, säger Sekos förbundsordförande Valle Karlsson.