Alla riksdagspartier, utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, ingår i den pensionsgrupp som idag presenterat en överenskommelse om pensionssystemet.

Vi lever allt längre och allt fler får allt mindre av slutlönen i pension. Det är bakgrunden till den nya pensionsöverenskommelsen.

Från fackligt håll tycks det råda enighet om att det är nödvändigt med ett längre arbetsliv, men att det kräver satsningar på arbetsmiljön så att alla ska orka jobba fram till pensionen.

– Inriktningen i förslaget är i grunden bra och möter upp många av de krav vi tidigare ställt. Det finns stora brister i det nuvarande pensionssystemet. Den stora utmaningen är att våra medlemmar måste kunna jobba och vara friska under ett helt arbetsliv, så är det inte idag. Stora satsningar på bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö måste göras om pensionsgruppens inriktning ska bli hållbar, säger Valle Karlsson, förbundsordförande i Seko i en kommentar.

De frågorna anser pensionsgruppen vara viktiga, men ligger utanför deras uppdrag. Därför skapas ett partsråd, knutet till pensionsgruppen, som ska arbeta med frågor om ett hållbart arbetsliv.

– Vi lever längre och blir allt friskare. Samtidigt har många en väldigt tuff arbetsmiljö och där behöver vi göra mer. Där finns en tydlig viljeinriktning hos alla partier i uppgörelsen, säger Fredrik Lundh Sammeli (s), ordförande i socialförsäkringsutskottet.

Nu ska alltså den lägsta pensionsåldern ökas i tre steg, från 61 till 64 år. Samtidigt höjs riktåldern från dagens 65 till 66 år, vilket blir även blir den ålder man har rätt att ta ut garantipension, grundskyddet för dem som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet, och få bostadstillägg.

– Men för de som haft ett riktigt långt arbetsliv och jobbat i 44 år, har man rätt att gå tidigare, säger Fredrik Lundh Sammeli

Samtidigt stärks stödet till de fattigaste pensionärerna genom en ett tilläggsbelopp i garantipensionen samt en höjning av taket i bostadstillägget.

Även den så kallade las-åldern höjs, från 67 till 69 år, vilket innebär att man har rätt att jobba kvar till 69 års ålder. Något som starkt kritiserats av Svenskt näringsliv ordförande.

– Att ge redan anställda en ensidig rätt att stanna kvar i arbete till 69 år gör det svårare för äldre personer att få tillsvidareanställningar. Redan med dagens regler är lagen om anställningsskydd ett betydande anställningshinder, säger Carola Lemne i sin kommentar.

Pensionsgruppen konstaterar att det redan idag finns en åldersdiskriminering, enligt forskning redan för 40-åringar. Den frågan löser gruppen genom att inom kort presentera en delegation som ska motverka åldersdiskriminering och se till att man bättre tar tillvara äldres kompetens på arbetsmarknaden.

Dessutom ligger skandalerna inom premiepensionssystemet, med oseriösa förvaltare som blåser spararna på pengar, med i uppgörelsen. Detta genom att man kraftigt begränsar antalet fonder i systemet och att staten tar större ansvar för att det inte ska finnas oseriösa aktörer.

 

Pensionsuppgörelsen

  • Lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs från 61 till 64 år i tre steg. Först till 62 år 2020, till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
  • Las-åldern höjs från 67 år till 69 år i två steg. Först till 68 år 2020 och sen till 69 år 2023.
  • Den så kallade riktåldern för pension höjs från 65 år till 66 år 2023. Det är vid den åldern som man bland annat kan ta ut garantipension och få bostadstillägg.
  • Trygghetssystemen följer med höjningen av riktåldern.
  • Särskilt undantag för personer med ett långt arbetsliv.