Grövre våld bakom att ungdoms­hem ska få fängelse­säkerhet

Den nya säkerhetsklassningen innebär att varje ungdom ska riskbedömas och analyseras före placering på Statens institutionshem, Sis. Så som Kriminalvården gör före en placering av vuxna vid anstalter.

Dessutom ska ungdomshemmen delas in i olika säkerhetsklasser från 1-4, där 1 har högst säkerhet.

Frågan om att säkerhetsklassa ungdomshemmen har blivit aktuell i och med det ökade våldskapitalet bland ungdomar, samt ett par fritagningar. Det är inte ovanligt att ungdomar som vårdas på Sis nuförtiden har begått grova brott och har kopplingar till kriminella nätverk.

Fritogs efter vapenhot

I somras skedde två fritagningar och i båda fallen användes vapen mot personalen.

Efter händelserna har säkerhetsarbetet vid Sis förstärkts. Bland annat har en säkerhetsavdelning inrättats och en ny tillförordnad säkerhetsdirektör tillträtt. En ny ska rekryteras inom kort.

Nu har Sis i uppdrag att senast i mars redovisa för regeringen den nya säkerhetsklassningen, samt i vilken utsträckning befogenheter att begränsa rätten att använda mobiltelefoner och användandet av elektronisk övervakning (fotboja) tillämpas.

– Vi får återkomma om vi behöver göra förändringar så att de (Sis, reds.anm.) har rätt verktyg, säger socialministern Lena Hallengren (S) till TT Nyhetsbyrån.

Sekos ordförande på Sis, Frida Strandberg Landin, påpekar att tanken att ta fram nya säkerhetsklassningar fick liv redan i våras. Vad som är nytt är att regeringen agerar.

– De vill de gå in och reglera och strukturera upp, säger hon.

Hot och våld kan öka

I dag blandas ungdomar som dömts till vård (LSU) och de som får tvångsvård (LVU). Så ska det inte vara framöver.

– Vi ska titta på hur vi kan dela upp, antingen på egna avdelningar eller egna institutioner. En risk vi ser är med det är att hot och våld kan öka inne på vissa institutioner, säger Frida Strandberg Landin.

I september lade regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet fram en budgetproposition om att ge Sis 110 miljoner 2021. Därefter blir det 100 miljoner årligen för att förstärka säkerheten på ungdomshemmen. Det ska installeras nya kameror, stängsel, taggtråd och murar, och den vård som ges ska utvecklas.

Frida Strandberg Landin betonar behovet av att både lokaler och arbetsvillkoren för de anställda måste bli bättre. Hon hoppas att de nya pengarna kan fördelas efter behoven på varje institution.