Skolinspektionen har granskat yrkesprogrammen naturbruk och el- och energi på 26 gymnasieskolor. Syftet har varit att ”undersöka och bedöma om eleverna ges förutsättningar att uppnå ett gott yrkeskunnande.”

Så är alltså inte fallet i två tredjedelar av de granskade skolorna, enligt Skolinspektionen.

Inte autentiska och relevanta

Bland annat konstaterar myndigheten att det på hälften av de granskade skolorna finns det få eller inga möjligheter för eleverna att praktiskt utföra mätningar och felsökningar i ämnet ellära.

Dessutom utformas inte arbetsuppgifterna för att vara autentiska och relevanta.

På Elektrikerförbundet är problemet känt sedan länge.

– Det är inget nytt för oss egentligen, men det är bra att få det på pränt för då blir det lättare att arbeta med frågan, säger Mikael Pettersson, biträdande förhandlingschef på förbundet.

Slutsatser av Skolinspektionens granskning:

  • Det finns få möjligheter till praktiska övningar på hälften av skolorna
  • Arbetsuppgifterna utformas inte för att vara autentiska och relevanta
  • Relevanta redskap, verktyg och maskiner används i varierande omfattning
  • Utveckling av generella förmågor stöds inte alltid medvetet
  • Utmaningar uteblir på hälften av skolorna
  • Lagar, regler och bestämmelser ges olika utrymme

Elektrikerförbundet driver tillsammans med motparten ett skolkoncept där de kvalitetssäkrar utbildningen vid ett 50-tal skolor. Anledningen är just att man sett de brister som Skolinspektionen nu pekar på.

– Jag har hört det här i snart 20 år, om skolor där man saknar material, man kan inte göra övningar, skolorna saknar pengar och kan inte köpa in utrustning.

Däremot tycker han inte att bristerna på skolorna märks när eleverna väl kommer ut på arbetsmarknaden.

– Det som rätar upp det är när det är ute och praktiserar under skoltiden. Då får de använda material som är på marknaden för stunden och lära sig handgreppen, säger Mikael Pettersson.

Seko har en annan infallsvinkel

Även Seko, som organiserar anställda i energibranschen på produktions- och distributionssidan, ser problem med yrkesutbildningarna, men med en lite annan infallsvinkel.

– Våra grupper tar ju hand om allting innan elmätaren så att säga, och där finns nästan ingen praktisk övning alls. Det finns inte någon naturlig del i undervisningen som tar upp själva kraftnätssidan, säger Ulrika Nilsson, ombudsman på Seko med ansvar för energiavtalet.

Enligt henne leder det till att väldigt få ens får veta att det är något man kan arbeta med efter utbildningen. Men det finns också en viss risk om elever med bristande praktiska erfarenheter hamnar i branschen.

– Det kan bli problem eftersom det är mycket högre spänning i kraftnäten än det är på andra sidan mätaren. Om man inte vet vad man håller på med finns det risk för skador och till och med dödsfall, säger Ulrika Nilsson.

Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Sekotidningen och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.