Forskaren Bi Puranen: Därför tar många unga svenskar inte pandemin på allvar

När Bi Puranen var liten var hon fascinerad av tåg. På den tiden kunde hon få tag i ark med tågtidtabeller där koordinaterna var utsatta.

– Jag brukade cykla ut med en kamera och fota när tågen passerade varandra, berättar hon när vi möts för en videointervju.

Drömmen att bli lokförare

Några gånger fick hon åka med lokföraren. En ren lycka och då blev det bestämt: Hon skulle bli lokförare. Men det fick ett abrupt slut när hon sedan ville se drömmen bli verklighet.

– Det gick inte. Inte för att jag var tjej, utan för att man behövde göra praktik på en rangerbangård. Och där tog man inte in tjejer.

Många unga människor känner att de lever i den tryggaste av världar. Man tar inte riktigt pandemin på allvar

Bi Puranen, som är född 1951, blev i stället forskare. 1984 var hon klar med sin doktorsavhandling om bekämpningen av tuberkulos i Sverige. I dag ser hon flera likheter mellan den pandemin och dagens. De allmänna råden var då som nu, tvätta händerna, arbeta hemma, stanna hemma vid symtom.

Bi Puranen har sedan dess ägnat åtskilliga år åt att studera våra värderingar, värderingsstudier. 1996 blev hon generalsekreterare på forskarnätverket World Values Survey (WVS), som genomför globala medborgar- undersökningar. Samtidigt är hon docent i ekonomisk historia och verksam vid Institutet för framtidsstudier.

Stor studie om coronapandemin

På senare tid har hennes jobb gått ut på att förstå hur coronapandemin påverkar oss och våra värderingar.

– Många människor kan tycka att värderingar är lite luddigt: Vad har det med mig att göra i min vardag? Men det säger väldigt mycket om hur vi reagerar i en situation, våra åsikter om vaccin, om vi tror att vi går stärkta ur en kris eller inte, säger Bi Puranen.

I april/maj förra året gjordes en studie vid World Values Survey om människors syn på coronapandemin. 25 000 deltog från 20 länder, varav 2 500 personer från Sverige. Nu i år har man följt upp samma personer, hur ser de i dag på exakt samma saker.

Frågor ställdes om ens oro för anhöriga, för sig själv, sjukvården och samhället överlag. Detta för att se hur våra värderingar och sociala normer, samt hur vår tillit till samhällsinstitutioner, bekanta och obekanta, påverkas av pandemin.

– Om vi bara skulle ha frågor om covid-19 så skulle vi aldrig få fram hur våra värderingar förändras. På det här sättet får vi en fördjupad bild av vad det är som händer när en pandemi drabbar världen. Vi ser grundstrukturen i samhällen komma fram likt en röntgenbild, säger Bi Puranen.

Den andra delen av studien håller på att sammanställas i skrivande stund.

Resultaten: Tredjedel oroliga att Sverige skadas

Resultaten från den första undersökningen visade att de äldsta i Sverige är mest oroliga för pandemin. Medan 80 procent av perso- ner under 30 år i landets storstäder svarade att de inte känner oro alls för att drabbas av covid-19. Däremot var många oroliga för att den svenska sjukvården inte har nog med resurser.

En tredjedel var oroliga för att Sverige som land blir allvarligt skadat av pandemin, medan en femtedel tror att vi går stärkta ur krisen.

Känner man sig trygg, leder det till tillit, och tilliten leder sedan till tolerans

Det var tydligt i studien från i fjol att tilliten till våra myndigheter är stor, liksom i övriga Norden. Detta till skillnad från många andra delar av världen.

– Tror du att pandemin kommer leda till en ökad solidaritet eller ökad fientlighet? Det är en annan fråga vi ställde. I Sverige fick vi ett starkt svar att det leder till solidaritet. Att det här är något vi måste göra tillsammans. Eftersom det drabbar hela världen kan vi inte ha egna lösningar.

I andra länder som deltog svarade många att de inte kan lita på andra människor. Att pandemin inte leder till något bra, snarare till ökad fientlighet och oro.

– Det är en konsekvens av att leva i ett otryggt samhälle som generellt har höga dödstal i till exempel infektionssjukdomar. Känner man sig trygg, leder det till tillit, och tilliten leder sedan till tolerans.

”Svenska tilliten har en baksida”

I Sverige har den höga tilliten däremot fått en baksida, menar Bi Puranen. Hon syftar på att många unga uppgav att de inte är oroliga alls för att drabbas av pandemin. Och att antalet insjuknade i covid-19 i februari i år tredubblades i Stockholm på bara några veckor.

– Många unga människor känner att de lever i den tryggaste av världar. Man tar inte riktigt pandemin på allvar. Om man inte känner någon oro alls så har man förmodligen underskattat värdet av att känna lite oro. Oro skulle kanske inte skada just nu. Att vara lite mer försiktig.

Bi Puranen tror därför att vi får räkna med ett visst fall i förtroende för våra myndigheter. Då många nog lägger ansvaret för Sveriges höga dödstal i covid-19, särskilt i början bland de äldre, på myndigheterna.

Genom pandemin har bland annat brister i Sveriges regeringsform blottlagts, hur vi valt att organisera oss, menar Bi Puranen. Våra kommuner har ett långtgående självstyre, inte bara när det gäller äldreomsorgen, som haft skyhöga dödstal i början av pandemin.

– Det finns 290 kommuner och 290 olika sätt att agera. Och 21 regioner. I en krigssituation kan regeringen upphäva styret, men det finns inget liknade när det gäller pandemier. Detta betyder att nu när vaccineringen rullar ut så ska det finnas en vaccinationssamordnare i varje region. Detta riskerar att leda till bristande likvärdighet mellan olika delar av landet. Vi har fått ögonen på att systemen måste effektiviseras och synkas.

Ökad polarisering

Runt tidpunkten för den här intervjun, hölls en olovlig demonstration på Medborgarplatsen i Stockholm mot Sveriges coronarestriktioner. Hundratals personer samlades under banderollen ”Tusenmanna-marschen för frihet & sanning”. Detta för att protestera mot restriktioner, som gruppen hävdar, inskränker vår frihet och skadar miljontals människor i Sverige och många fler i världen.

Bi Puranen fascineras – rent generellt – av personligheter som inte tycks bry sig om att följa restriktioner.

– Jag tror det kan göras många intressanta forskningsstudier på just det här. Hur resonerar man? Vad händer i huvudet på personer som är ignoranta inför allt som sägs om covid-19.

En farhåga, som demonstrationen speglar, är en ökad polarisering i samhället, men även när det gäller den politiska debatten, vår syn på framtiden generellt och inom näringsliv och utbildning, menar Bi Puranen.

Äventyrliga personligheter

Sättet pandemin hanteras på hänger inte bara ihop med hur samhället, myndigheter och regeringen sköter den, utan också på våra personligheter:

– I vår studie ser vi att människor som beskriver sig själva som eftertänksamma och reflekterande i högre grad svarar att de använder munskydd och tvättar händerna, medan de personligheter som tar plats, är äventyrliga och utåtagerande och spänningssökande inte följer vad som föreskrivs i lika hög grad, säger Bi Puranen.

– Hur tar vi hänsyn till sådant när vi sjösätter våra kommunikationsplaner, och var finns våra migranter i dessa? Tänker vi på att människor som kommer från andra länder har andra förståelseramar?