Få kvinnor i bolagsstyrelserna i Sekos branscher
Männen dominerar i styrelserummen i synnerhet bland arbetstagarrepresentanterna. Men det finns undantag visar Sekotidningens genomgång. Som Arlanda Express och Posten.
Ingela Edlund ansvarar för jämställdhetsfrågor på Seko.
Sekotidningen har tittat närmare på sammansättningen av bolagsstyrelser i ett tjugotal företag i Sekos branscher. Där sitter det i runda tal en kvinna på var tredje stol, som ordinarie eller suppleant. Andelen kvinnor ökar, om man räknar bort arbetstagarrepresentanterna.
– För att uppnå en förändring behöver fler kvinnor blir ordförande och förhandlare, inte minst så länge de fackliga organisationerna fortsätter utse sina representanter till bolagsstyrelsen på det traditionella sättet, säger Ingela Edlund, ombudsman på Seko med ansvar för jämställdhetsfrågor.
Det pappa gör det gör också barnen, och inte vad pappa säger
Det spelar roll att bolagsstyrelserna i sin helhet har en mer jämn könsfördelning, tycker hon.
– Dels har det att göra med förebilder. Jag brukar säga att det pappa gör det gör också barnen, och inte vad pappa säger. Men det handlar också om att få in personer med olika erfarenhet och perspektiv så att styrelserna kan fatta mer underbyggda beslut.
”Näringslivet har skärpt till sig”
Har arbetsgivarna kommit längre i strävan efter en mer jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna?
– En del företag har gjort det. Näringslivet har skärpt till sig och det tror jag delvis beror att den förra regeringen hotade med lagstiftning.
Detta gäller för arbetstagarrepresentanter
På företag med minst 25 anställda kan de fackliga organisationerna på företag utse representanter till styrelsen. Ju större företag desto fler representanter. På företag med flera fackliga organisationer fördelas platserna mellan dem. Det innebär att ibland kan Seko få bara en av flera ordinarie platser, ibland enbart suppleantposten.
Ingela Edlund pratar om 2016 då den dåvarande regeringen med Socialdemokrater och Miljöpartiet föreslog en ändring i aktiebolagslagen som skulle innebära att andelen kvinnor respektive män i styrelserna var minst 40 procent. Förslaget blev aldrig verklighet då regeringen efter kritik drog tillbaka förslaget året efter.
Men för bolag som helt eller delvis ägs av staten gäller regeln. Av bolagen i vår sammanställning är det NCC, Postnord, SJ, Green cargo, Vattenfall services nordic, Telia och Trafikverket. Av dem lever fyra upp till regeringens mål: NCC, Postnord, SJ och Trafikverket.
Man måste börja på basnivån för att få fram fler kvinnor.
Även Seko har lyckats med jämn könsfördelning bland sina ordinarie representanter i Postnords styrelse.
– På Postnord har Seko under en lägre tid jobbat med frågor kring könsfördelning. Det är också ett stort bolag med en ganska bra könsfördelning bland sina anställda, säger Ingela Edlund.
Sandra Svensk från Seko Posten började som suppleant i styrelsen och är sedan 2017 ordinarie ledamot.
– Man måste börja på basnivån för att få fram fler kvinnor, vilket vi gör, säger hon och berättar att Seko Posten för fem år sedan startade ett kvinnligt nätverk för att stötta kvinnor i sina fackliga roller och stötta dem när de tar på sig fler fackliga uppdrag.
Vi kvinnor i styrelsen har hela tiden tagit plats på samma sätt som män tar plats på.
En annan bolagsstyrelse som sticker ut är den för A-Train som driver Arlanda Express i Stockholm. Tack vare Sekos två representanter är fyra av tio kvinnor. Yvonne Boström är en av dem och har uppdraget som ordinarie ledamot.
– Vi har haft kvinnor som Sekos representanter i tio års tid. De andra i klubbstyrelsen tycker att vi är de med mest kompetens för uppdraget. Jag tycker att vi kvinnor i klubbstyrelsen hörs och har hela tiden tagit plats på samma sätt som män tar plats på.
Traditioner styr
Varför Sekos representanter så ofta är män har enligt Ingela Edlund på två orsaker. Framförallt handlar det om traditionen att ge uppdraget till den lokala organisationens ordförande eller förhandlare. Och de är som oftast är män. Den andra är få platser i styrelsen, ganska ofta bara en.
– I bästa fall har Seko utöver en ordinarie även en suppleantplats att fylla upp med. Och då är också chansen större att det är en kvinna som utses. Men få bolag är så stora att någon facklig organisation har fler än en boll att spela med, säger Ingela Edlund, som tror att många fackliga organisationer arbetar på liknade sätt som Seko när de utser representanter till bolagsstyrelser.
De finns med i sammanställningen
Företagen i undersökningen är Infranord, Svevia AB, Peab AB, NCC, Strukton Rail AB, Postnord Sverige AB, Citymail Sweden AB, SJ, Green cargo, ISS Trafficare AB, Euromaint Rail AB, A-Train (Arlanda Express), Vattenfall Services Nordic, Eltel Networks Infranet AB, Ellevio AB, Telia Company AB, Tallink Silja AB, Stena Line Skandia AB, Wallenius Marine AB, Chalmers tekniska högskola och Trafikverket.
