Det förslag som nu har antagits av EU-parlamentet överensstämmer till 90 procent med de riktlinjer som parlamentet tog beslut om när de behandlade förslaget till tjänstedirektiv första gången, i februari i år. Av de 39 ändringsförslag som lagts inför den andra och sista behandlingen av tjänstedirektivet i Europaparlamentet antogs bara tre, alla av teknisk natur.
Tjänstedirektivet, som ska underlätta för företag att utföra tjänster i andra EU-länder än där företaget är etablerat, undantar vissa tjänster från utländsk konkurrens. Det gäller till exempel icke ekonomiska tjänster av allmänt intresse, kollektivtrafik, hamntjänster, tjänster som tillhandahålls av bemanningsbolag samt tjänster som regleras av särskild lagstiftning, såsom post-, el- och gassektorn.
I debatten före omröstningen klargjorde EU-kommissionären Charlie McCreevy att tjänstedirektivet inte kommer att påverka arbetsrätten i de enskilda medlemsländerna och inte heller de kollektiva rättigheter som förhandlas fram av arbetsmarknadens parter enligt nationell praxis.
Direktivet slår också fast att det är villkoren i det land där arbetet utförs som ska tillämpas.
”Parlamentet har fått igenom alla sina viktigaste krav därför är det lätt att rösta ja idag.”, konstaterade Jan Andersson (s) i slutdebatten inför omröstningen.
Charlotte Cederschiöld (m) sa bland annat att ”Direktivet är ett första steg, men andra steg kommer att följa. Fortfarande finns alltför många undantag.”.
Medan Nils Lundgren (Junilistan) välkomnade direktivet i den version som nu antagits, trots att de från början var för ursprungslandsprinicipen.
Fem år efter det att direktivet trätt i kraft ska EU-kommissionen för första gången granska tillämpningen av direktivet. Därefter ska det ske vart tredje år.
Tjänstesektorn står för nästan 70 procent av sysselsättningen och BNP inom EU.