Efter elolyckan – fick övertyga läkaren om vård

Truls Ersson arbetar på Kraftvärmeverket i Västerås. I början av året var han med om en lågspänningsolycka. Han fick strömgenomgång på vänstra sidan av kroppen, genom armen och benet.

Han är missnöjd med den usla vård han fick efteråt.

– Jag förutsatte att läkarna skulle veta vad de skulle kolla, säger Truls Ersson.

Läkaren frågade bara: Vad vill du kolla, vad vill du att vi gör? Och det kan ju inte jag veta. Men jag bad om att få ett EKG.

Men så var inte fallet. När Truls Ersson åkte in till akuten hade han med sig en checklista för vård av elolyckor, som hans arbetsgivare tagit fram för sjukvården.

Trots listan gjordes inte alla tester ordentligt, exempelvis togs troponinprover för tätt inpå varandra.

Det är ett test för att se om det finns en skada på hjärtmuskeln.

Nekades uppföljande vård

Dagen efter gick Truls Ersson tillbaka till jobbet och bad sin arbetsgivare att få uppföljande vård via företagshälsovården, men deras svar blev att de inte kunde göra något.

Han bokade därför tid hos sin husläkare – men denne visste inte vad han skulle erbjuda för vård.

– Han frågade bara: Vad vill du kolla, vad vill du att vi gör? Och det kan ju inte jag veta. Men jag bad om att få ett EKG.

Än i dag lider Truls Ersson av en domnings- känsla på vänstra sidan av kroppen. Han fi k dessutom efter olyckan bukspottkörtelinflammtion, och enligt Truls tror läkaren att den kan ha en koppling till elolyckan.

Varje år sker hundratals allvarliga tillbud och elolyckor. Antalet har fördubblats på åtta år.

Samtidigt finns i dag inga nationella riktlinjer inom vården för att hantera elolyckor, enligt en ny rapport från Föreningen för industriell elteknik, FIE. Varken Socialstyrelsen, Socialdepartementet eller Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har tagit fram några.

Hur pass bra vård som ges efter en elolycka varierar därför från region till region.

Flera vårdregioner baserar sina rutiner på den information som finns på internetmedicin.se, som är en kunskapsdatabas för läkare, eller janusinfo.se. Vissa har egna riktlinjer som underskattar faran med elolyckor, framför allt lågspänningsolyckor, enligt FIE-rapporten.

Enligt tidningen Elinstallatören har dessutom felaktig och missledande uppgifter förekommit på båda sajterna fram till i somras, som nu har ändrats sedan tidningen uppmärksammat dem om bristerna.

Fel att hushållsström är ofarligt

Bland annat stod det på janusinfo.se att patienter som anses opåverkade med normalt EKG och utan brännskador som behöver behandlas, kan skickas hem.

Praxis är att personer som har symtom efter misstänkt strömpassage genom bålen – som består av mage, rygg, bäcken och skuldror – ska observeras 2–12 timmar och skickas hem efter EKG och eventuell uppföljning.

Därför brister vården, framför allt när det gäller lågspänningsolyckor, det vill säga när en person utsatts för strömgenomgång eller ljusbåge.

Att få strömgenomgång kan vara livshotande och ge bestående men. Till exempel har patienter vårdats för tinnitus, minnesförlust, nervskador, hjärnskador, hjärtflimmer, njurskador, muskelkramper.

Skälet till varför personer får bristande vård efter en lågspänningsolycka är enligt FIE det vilseledande begreppet hushållsel som spridits i medier, det vill säga att hushållsström är ofarligt.

Denna uppfattning har till viss del även fått fäste inom sjukvården och därför skickas personer hem utan vård, enligt rapporten.