”En fråga om patientsäkerhet”
Det råder akut brist på djursjukskötare. Något som Jordbruksverket vill lösa genom undantag från det legitimationskrav som infördes för sju år sedan. Ett förslag som avvisas av de flesta remissinstanser, inklusive Sekoklubben på SLU.
År 2010 stiftades en lag som innebar att det bara är veterinärer och legitimerade djursjukskötare som får utföra vissa moment inom djursjukvården, bland annat att söva djur.
Eftersom det nu råder brist på djursjukskötare leder det till problem med att bemanna operationsavdelningarna, främst under jourtid, men även dagtid.
För att lösa det akuta problemet vill nu Jordbruksverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet, tillfälligt göra undantag i lagstiftningen från 2010, så att även vissa andra anställda, som inte är legitimerade djursjukskötare, ska få söva och medicinera djur.
Sekoklubben på Universitetsdjursjukhuset (UDS) i Uppsala är en av många negativa remissinstanser till Jordbruksverkets förslag.
– I första hand är det en fråga om patientsäkerheten, och den kan inte garanteras med olegitimerad personal, säger Elina Åhlander från klubbstyrelsen på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som UDS är en del av.
Hon ser även att det kan bli problem för den olegitimerade personalen som kan tvingas utföra arbetsuppgifter de inte är utbildade för och därför inte känner sig bekväma med.
– Vad händer då om de säger nej? Räknas det som arbetsvägran så kan de ju avskedas.
Hon tror att man delvis skulle kunna lösa problemet med bättre planering, bättre villkor och fler vägar till legitimation. Idag krävs tre års högskola, men hon tycker att man kan göra som när lagen infördes och låta de med lång erfarenhet tenta av och praktiskt visa att de har den kompetens som krävs. Men också att det ska bli enklare att validera utländska utbildningar.
– Sedan krävs vissa omstruktureringar, som det är nu får djursjukskötare rasta djur och på helgerna går mycket av min arbetstid åt till att städa. Så med bättre planering skulle man komma åt mycket.
Jordbruksverket konstaterar att många djursjukskötare går ner på deltid eller lämnar branschen på grund av den pressade arbetsmiljön. Men Elina Åhlander ser en annan anledning också.
– Om man höjer lön, ob och övertidsersättning får man nog tillbaka många som lämnat. Som det är nu löner det sig inte att ta ett extrapass för ersättningen är så dålig.
Enligt Jordbruksverkets förslag ska undantagen gälla till och med år 2023. Då tror verket att bristen på djursjukskötare kommer vara åtgärdad, framför allt då SLU kommer att öka antalet utbildningsplatser.
– Men det borde man tänkt på när man införde legitimationskravet. När jag gick utbildningen var det 3000 som sökte till 40 platser, så det saknas inte folk som vill jobba, säger Elina Åhlander.