Det överraskande beskedet kom i dag från EG-domstolen när de offentliggjorde sitt beslut i det så kallade Lavalmålet om blockaden mot ett skolbygge i Vaxholm hösten 2004.
På samma gång slår EG-domstolen fast att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder ska erkännas som en grundläggande rättighet inom EU. Facken ska ha rätt att skydda de anställda mot social dumpning.
Det är när båda dessa frågor, utstationeringslagen och konflikträtten, ska bedömas i just det här specifika fallet som EG-domstolen kommer fram till att Byggnads konflikt mot det lettiska byggföretaget inte var tillåten.
Framför allt beror det på att den svenska utstationeringslagen, enligt EG-domstolens tolkning, bara lämnar utrymme för facken att förhandla om minimilöner i kollektivavtalen.
Till det kommer att Byggnads kollektivavtal inte innehåller några tydliga minimilöner. Det gör det svårt för utländska arbetsgivare att veta vilka lönenivåer de ska rätta sig efter.
Tidigare i år kom EG-domstolens generaladvokat, Paolo Mengozzi, fram till att fackliga stridsåtgärder får användas för att motverka social dumpning under förutsättning att de inte är oproportionerliga i förhållande till slutresultatet.
Även om EG-domstolen inte måste rätta sig efter generaladvokatens förslag, har det stor betydelse för det slutliga avgörandet. Däremot kommenterade generaladvokaten inte alls den svenska utstationeringslagen, som nu visade sig bli avgörande för målet.
Tidigare har även EU-kommissionen i ett yttrande till EG-domstolen konstaterat att det inte finns någon motsättning mellan den svenska modellen med kollektivavtal och EG-rätten.
EG-domstolen underkände också konstruktionen i Lex Britannia; de paragrafer som fördes in i Medbestämmandelagen för att skydda fackens rätt att ta till konflikt för att sluta kollektivavtal med utländska arbetsgivare som är verksamma i Sverige även om de har kollektivavtal i hemlandet. Enligt EG-domstolen tränger Lex Britannia undan utländska även om de skulle ha löner som är högre än motsvarande svenska avtal.

Det var i november 2004 som Byggnads och Elektrikerna satte den lettiska byggfirman Laval un Partneri i blockad i ett försök att få företaget att teckna svenska kollektivavtal på ett skolbygge i Vaxholm.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv menade att blockaden stred mot reglerna om fri rörlighet inom EU. Och Laval un Partneri stämde facken till Arbetsdomstolen, AD.
Strax före jul samma år lämnade AD ett förhandsbesked som gav facken rätt att vidta stridsåtgärder för att få teckna ett kollektivavtal.
Men i april 2005, när målet skulle behandlas slutgiltigt, begärde AD oväntat ett förhandsavgörande från EG-domstolen.