Allt värre vara vägarbetare
Hastigheten på vägarna ökar, också hastigheten förbi vägarbetsplatser. Med det ökar olycksrisken. Tillbuden och olyckorna blir fler och åtta vägarbetare av tio oroar sig.
Att vara vägarbetare innebär ofta att man arbetar bara ett steg från att bli skadad eller dödad. Sin egen vaksamhet kan vägarbetarna oftast styra över, men de är utlämnade åt bilisternas omdöme. Ett omdöme som visar sig ha brister.
Seko har låtit Novus göra en undersökning om vägarbetarnas arbetsmiljö. Det visar sig att det mesta pekar åt fel håll.
91 procent av de som svarat tycker inte att bilisterna visar tillräcklig hänsyn till dem som arbetar på vägen. 2009 var siffran 82 procent.
82 procent svarar ja på frågan om det händer att de oroar sig under arbetet. 2009 var siffran 47 procent.
45 procent har under senaste året upplevt någon incident kopplad till trafiken. 2009 var det 26 procent.
Seko har gjort egna hastighetsmätningar runt om i landet och de visar att i genomsnitt är det 68 procent av bilisterna som kör för fort genom vägarbetsplatser.
Vägarbetarnas säkerhet är inte någon ny fråga, men trots ökad medvetenhet om riskerna, trots kampanjer och regelförändringar så kvarstår problemen. Enligt Seko är omledning av trafik det säkraste sättet att minska oro och olyckor.
Där det inte går vill man ha kraftigt sänkt hastighet för vägarbeten, i kombination med skärpt övervakning och höga böter.
Seko vill också att Trafikverket skärper reglerna för säkerhet och rutiner vi vägarbeten. Förbundet hänvisar till en studie från VTI som visar att den senaste regelförändringen snarast har lett till ökad otydlighet.
Inom vägbranschen är det vanligt med långa kedjor av underentreprenörer, något som Seko anser äventyra säkerheten. Därför vill man se högst två entreprenörsled. Det är något som Veidekke redan beslutat att införa.
Även NCC Infrastructures affärsområdeschef Svante Hagman har riktat kritik mot Trafikverket för att de tar för lätt på säkerheten.
Liksom Seko vill han se sänkta hastigheter och mer övervakning och han ställer sig frågan vad som är viktigast, mina medarbetares liv eller framkomligheten i vägnätet?