Förra året kom det in 17.100 anmälningar om arbetssjukdomar. Det är 18 procent färre än året innan och hela 33 procent färre än år 2003, då 25.400 arbetssjukdomar anmäldes.
En glädjande nyhet är att antalet arbetsskador för kvinnliga brevbärare, som länge har legat på värstinglistan över utsatta yrkesgrupper, nu är så få att de inte längre redovisas som egen grupp.
Fortfarande är det belastningsskador som står för mer än hälften av alla anmälningar för både män och kvinnor. Organisation och sociala faktorer är god tvåa hos kvinnor, och utgör cirka 30 procent av anmälningarna. Bland männen är det istället buller som är näst vanligast, med 14 procent av arbetssjukdomarna.
Arbetsolyckorna minskar inte lika mycket. Det anmäldes 29.600 arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro år 2005, vilket är 3 procent mindre än året innan.
53 arbetsolyckor hade dödlig utgång, en siffra så dålig att man får gå tillbaka till 1997 för att hitta ett högre dödstal.
Männen står för de flesta arbetsolyckorna, 60 procent. Oftast är en maskin inblandad i olyckan.
Händer, rygg, höft/ben, fot och skuldra är mest utsatta – i nu nämnd ordning.
En tredjedel av olyckorna krävde mer än två veckors sjukfrånvaro.