LAS handlar om tryggheten på jobbet. För att beskriva vad en förändring av lagen betyder har vi valt att berätta om situationer som vem som helst kan hamna i. Som att bli uppsagd av personliga skäl eller vänta på en fast anställning.

Du får möta Ali, Sara och Mirjam, tre fiktiva personer som påverkas på olika sätt om LAS blir kvar som i dag, om LAS-utredningens förslag blir verklighet eller om förslaget till huvudavtal går igenom. 

1. Det här är Ali

Ali har arbetat 8 år som asfaltläggare på ett privat företag. Det finns bara en driftenhet och företaget har 20 anställda.

Företaget får minskad orderingång och måste säga upp personal enligt så kallad arbetsbrist. 10 anställda varslas om uppsägning.

Vad händer med Ali med dagens regler?

Fack och företag förhandlar om vilka som ska sägas upp och vilka som ska stanna kvar. En avtalsturlista utformas efter anställningstid och till viss del kompetens. Om facket och arbetsgivaren inte kommit överens gäller lagens regler ”sist in – först ut”. Det vill säga anställningstid hade avgjort.

Ali har 8 års anställning och har rätt kompetens och tillhör de som får stanna på företaget.

Om företaget hade färre än 10 anställda kunde två personer undantas innan uppsägningen genomförs och två andra hade fått gå.

Vad händer med Ali om LAS-utredningen blir verklighet?

Facket och företaget förhandlar om vilka som ska sägas upp och vilka som ska stana kvar. Om de inte kommer överens om en avtalsturlista får företaget undanta fem personer som inte ska sägas upp. De arbetstagare som är kvar sägs upp enligt turordningen i LAS, som är ”sist in – först ut”. Vid lika anställningstid väljer företaget.

Ali blir kanske uppsagd på grund av arbetsbrist, det beror bland annat på hur lång anställningstid de undantagna anställda har.

Vad händer med Ali om huvudavtalets regler skulle gälla?

Fack och företag förhandlar om vilka som ska sägas upp och vilka som ska stanna kvar. Kommer de inte överens gäller att företaget får undanta fyra personer från turordningen eftersom företaget bara har en driftsenhet. När dessa personer undantagits sägs övriga upp enligt turordningen i LAS, det vill säga ”sist in- först ut”. Även här gäller att Ali kanske blir uppsagd på grund av arbetsbrist, det beror bland annat på hur lång anställningstid de undantagna kollegorna har.

2. Det här är Sara

Sara arbetar på ett callcenterföretag med 15 anställda och har den senaste tiden kommit för sent till jobbet flera gånger. Chefen tycker inte att det kan fortsätta så. Sara riskerar att bli uppsagd av personliga skäl.

Vad händer med Sara med dagens regler?

Hon får ett samtal med chefen, senare en varning eftersom hon fortsätter komma sent. Sara förklarar förseningen med att hon mått dåligt en tid. Hon omplaceras men inget ändras.

Sara sägs upp med hänvisning till personliga skäl. Hos oss måste man komma i tid, säger chefen.

Sara tycker att uppsägningen är fel, bland annat för att hon tidigare skött sina arbetstider och går i terapi för att må bätre. Hon vill ogiltigförklara uppsägningen och får stöd av facket. Medan saken prövas i Arbetsdomstolen får Sara behålla sin lön och anställning.

AD anser inte att det finns saklig grund och ogiltigförklarar uppsägningen. Företaget kan dock köpa ut henne.

Vad händer med Sara om LAS-utredningen blir verklighet?

Det blir ingen skillnad mot idag när det gäller grunden för uppsägning.

Däremot kan hon inte ogiltigförklara uppsägningen eftersom företaget har 15 anställda eller mindre. Hon måste sluta sitt arbete.

Om företaget hade fler anställda skulle det gå att ogiltigförklara uppsägningen, men Sara skulle inte ha kvar sin anställning under tiden som tvisten pågår. Hon har bara rätt att behålla anställningen under tiden som tvisten pågår om hon får ett interimistiskt, tillfälligt, beslut från domstolen.

Om uppsägningen ogiltigförklaras av domstol kan företaget välja att köpa ut henne.

Vad händer med Sara om huvudavtalets regler gäller?

Hon får en varning, och chefen försöker få henne att ändra sig. Sara fortsätter att komma för sent.

Företaget säger upp Sara. Sara får hjälp av facket och hävdar att det inte finns sakliga skäl för uppsägning. Hon yrkar ogiltigförklaring.

Hon hävdar att hennes sena ankomster beror på att hon har mått dåligt en tid. Hon har tidigare skött sina arbetstider och hon går i terapi för att må bättre.

När domstolen prövar om det finns sakliga skäl för uppsägning kommer domstolen inte att väga in att Sara i framtiden kan förväntas sköta sina arbetstider.

Sara behåller inte sin anställning under tvisten. Om hon får rätt ska hon ha lön och andra förmåner från och med den dag anställningen upphörde.

Hon ska dessutom ha allmänt skadestånd, precis på samma sätt som gäller enligt LAS idag.

Undantag: Om Sara var facklig förtroendeman skulle hon ha kvar jobbet under tvisten.

3. Det här är Mirjam

Mirjam har en allmän visstidsanställning som tågvärd på ett regionalt tågföretag. Hon har ett kontrakt som gäller tre månader i taget. Miriam har arbetat i tolv månader och vill nu gärna bli fast anställd.

Vad händer med Mirjam med dagens regler?

Miriam går till chefen och säger att hon vill ha ett fast arbete, hon har arbetat så länge att hon har företrädesrätt till en ledig tjänst. Men just nu finns ingen.

Miriam bestämmer sig för att fortsätta arbeta på företaget och när hon arbetat minst två år under en femårsperiod övergår hennes tjänst till fast anställning.

Vad hade hänt med Mirjam om LAS-utredningen gällde?

När Miriam arbetat mer än nio månader under en treårsperiod har hon företrädesrätt till både en anställning på visstid och till ett fast jobb. När Miriam arbetat mer än två år under en femårsperiod får hon en fast anställning.

Vad händer med Mirjams tjänst om huvudavtalet går igenom?

Anställningsformen byter namn till särskild visstidsanställning. När Miriam har arbetat mer än nio månader under en treårsperiod har hon företrädesrätt till en ny särskild visstidsanställning. När Miriam arbetat mer än 18 månader under en femårsperiod får hon en fast anställning.

De tre scenarierna – vilket stöd kan du få vid uppsägning

Ali blir uppsagd från sin anställning på grund av arbetsbrist. Vad kan han få för stöd att gå vidare? Visstidsanställda Mirjam vill lära sig mer om sitt yrke, hur fungerar det? Hon har arbetat i 12 månader hos samma arbetsgivare.

Dagens regler

På arbetsplatser med kollektivavtal gäller att enbart den som sägs upp på grund av arbetsbrist och som är fast anställd kan få stöd.

Stödet har två delar. Dels ett engångsbelopp, AGB, som går till den som fyllt 40 år, och som kvalificerat sig genom arbete i minst 50 månader under en 5-årsperiod dels ett omställningsstöd, kallat TSL, som förutsätter att den anställde arbetat i snitt minst 16 timmar per vecka i 12 månader. Här finns ingen åldergräns.

Omställningsstödet ger möjlighet att gå korta kurser, men ger främst hjälp att söka jobb, såsom att träna på att skriva CV och förbereda en anställningsintervju.

Arbetsgivarna betalar avgifter som täcker AGB och TSL.

LAS-utredningen

Utredningen föreslår att arbetsgivarna skulle få en lagstadgad skyldighet att ge anställda kompetensutveckling ”i skälig omfattning”.  

Huvudavtalet

Fast anställda som Ali, men även Mirjam, som är visstidsanställd kan få del av omställningsstödet om de blir uppsagda. Plus den som sägs upp på grund av sjukdom. Alla anställda har dessutom rätt till kompetensstöd under tiden de har ett arbete.

För alla grupper gäller att den anställde måste ha arbetat i snitt 16 timmar per vecka i 12 månader, under en ramperiod på 24 månader. Då får man tillgång till ett grundutbud av tjänster.

Avtalet ger dessutom både den som är anställd och den som sägs upp möjlighet att studera i som mest 44 veckor, med en ersättning som motsvarar 70 eller 80 procent av lönen. För att få rätt till detta behövs en kvalifikationstid på 96 månader. Studieledig kan man vara redan idag, men då får man söka vanligt studiestöd.

Studierna ska ”stärka individens position på arbetsmarknaden” och godkännas av TSL. Tanken är att arbetsgivarna fortsätter att betala en avgift till TSL och att staten utöver det skjuter till pengar så att det täcker 80 procent av lönen.

Engångsbeloppet, AGB, kan betalas ut till alla som sägs upp, det vil säga fasta anställda, visstidsanställda och uppsagda på grund av sjukdom.

Uppdatering: sedan detta skrevs har LO-förbunden Kommunal och IF Metall anslutit sig till överenskommelsen mellan Ptk och Svenskt näringsliv. Uppgörelsen har därmed ändrats på ett par punkter:

1.Den som varit anställd på allmän visstid, kallad särskild visstid, i 12 månader har rätt till fast tjänst. I det tidigare förslaget var gränsen 18 månader. Även tid mellan anställningstillfällen ska räknas in.

2.Hyvling av arbetstiden kan inte längre ske omedelbart. Det krävs en omställningstid på max tre månader, beroende på den enskildes uppsägningstid.

Källor: Förhandlingsprotokoll Huvudavtal, utredningen ”Moderniserad arbetsrätt”, LO-TCO Rättsskydd, LO, arbetsrättsjurister.