Nästan 30 städare blir av med jobbet på pendeltågen i Stockholm och ett 40-tal tvingas att sänka sin arbetstid. Betyder det att ett jättesprång har skett inom städtekniken, eller att det blivit färre tåg och färre perronger att hålla rena?

Nej, det är inte några städrobotar som tagit jobben, och tågen har inte blivit färre. Det är nämligen inte verksamheten som styr, det är pengarna.

Bakom uppsägningar och hyvling av arbetstid ligger en dålig upphandling, ett företag som läcker pengar. Och politiker som tycker att de har hittat ett bra system för kollektivtrafiken.

Pendeltågstrafiken i Stockholm upphandlas, och efter senaste upphandlingen tog MTR över från Stockholmståg. Innan dess hade MTR upphandlat städningen av Solreneriet.

Men det visade sig att Solreneriet hade lagt ett för lågt anbud, inget ovanligt med det. Dessutom fick de ta över fler anställda och till högre löner än vad man räknat med. Övergång av verksamhet heter det och är rimligen något en entreprenör borde ha känt till och räknat med.

Men trots att Solreneriet fick fler städare än de ville ha, har dessa inte räckt till, inlåning och underbemanning är resultatet.

Och nu ska alltså städare sägas upp … Inte konstigt att några som blivit erbjudna att gå ner i tid samtidigt blir lovade mertid.

Samtidigt sitter Solreneriet i en rävsax, följer de inte förpliktelserna avtalet med MTR väntar böter. Om de å andra sidan har tillräckligt många städare på lönelistan riskerar de ekonomiska problem.

Samtidigt har MTR fått kritik från facket för att de inte varit tydliga med vad som krävdes av Solreneriet, och att pengarna MTR får från landstinget blir till vinst åt ägarna istället för att betala för rimliga villkor för städarna.

Vad kan vi lära av denna soppa? Tja, egentligen inget som vi inte redan visste. Att upphandling ofta, men inte alltid, leder till problem, inte minst på grund av underbud; att det krävs kunskaper som ofta saknas hos dem som handlar upp och hos dem som blir upphandlade. Och, inte minst, att de anställda alltid drabbas.

Politikerna måste fundera på om upphandling alltid är bra. Eller åtminstone fundera på hur en bra upphandling ska se ut (fråga facket). Billigt för stunden är sällan samma sak som billigt eller bra i längden.