Priset för rättvisa
Seko Sjöfolk kräver rättvisa villkor till sjöss. Det finns inte några schysta bananer om inte sjömännen som transporterar dem har drägliga arbetsvillkor.
Vad är egentligen priset för ett par billiga byxor?
Det låga priset på kläder, på mat och på hemelektronik beror delvis på slavliknande arbetsförhållanden. De låga priserna leder i sin tur till en överkonsumtion som inte är ekologisk hållbar. Det finns alltså dubbla skäl att fundera över sina val som konsument.
Allt fler funderar på, och allt fler producenter och butiker inser att både ”ekologisk” och ”fair trade” är viktiga i marknadsföringen. Med det följer krav på sociala villkor och på miljöhänsyn. Men när vi köper bananer eller kaffe som är rättvisemärkta är det inte alls säkert att de är så ”rättvisa”.
Det finns ett led i kedjan som glöms bort – transporterna. Nästan alla kläder vi bär och nästan all importerad mat kommer till Sverige med fartyg. 90 procent av Sveriges export och import passerar våra hamnar.
Samtidigt är sjöfarten det minst reglerade transportslaget. Mer än hälften av fartygen seglar under bekvämlighetsflagg. Det innebär att kollektivavtal saknas, att lönerna är låga och osäkra, att arbetsförhållandena och säkerheten ofta är usel.
Facklig organisering saknas och den som klagar riskerar att bli av med jobbet. Eftersom de flesta som arbetar på dessa fartyg kommer från fattiga länder med hög arbetslöshet tiger de om förhållandena hellre än att ta risken att svartlistas. De här villkoren gäller inte bara på haven så långt borta att vi kan blunda. Även på fartyg som trafikerar svenska hamnar hittar ITF-inspektörerna besättningar som inte fått lön, som saknar tillräckligt med mat ombord, etc.
Seko sjöfolk har nu dragit igång en stor kampanj med målet att Sverige ska vara ett föregångsland i det internationella arbetet för säkerhet, miljö och arbetsrätt även till sjöss. Det vill säga att schysta bananer ska vara schysta rakt igenom.
För att nå målet vill man införa Fair freight, en certifiering av rederier som hjälper ansvarstagande företag att välja rätt.
Regeringen har nu möjlighet att ta initiativ som främjar schysta villkor för alla som arbetar till sjöss genom att stärka ställningen för den internationella Sjöarbetskonventionen som Sverige anslutit sig till.
Även transportköparna har ett stort ansvar. I dagsläget är det bara Volvo som ställer sociala krav på transportörerna. Vill H & M, Ikea och alla andra visa att de menar allvar med sina tal om socialt ansvar bör de utnyttja tillfället som Seko sjöfolk nu erbjuder. För inte är det väl så att de skiter i allt förutom vinsten?
Även vi konsumenter måste ta vårt ansvar. Hur många kronor och ören är det värt att låta en stor del världens sjömän riskera liv och hälsa för vår konsumtion?