Nu behöver sossarna sina fackliga vänner
Regeringen avgör hur stort inflytande exrtremhögern ska få, inte nu men efter nästa val. Trots överenskommelsen med två borgerliga partier måste s-politikerna komma ihåg rättvisefrågorna. För att det ska ske krävs en engagerad fackföreningsrörelse.
Jävligt omodernt”. Det var LO-basen, Karl-Petter Thorwaldssons omedelbara reaktion på delar av innehållet i januariöverenskommelsen mellan S och MP, C och L. ”Inget vi i facket kan försvara”, säger Valle Karlsson, Sekos förbundsordförande.
Risken finns dessutom att överenskommelsen visar sig bli lika obekväm som omodern. Som man bäddar får man som bekant ligga, och just nu bäddar politikerna för valresultatet om fyra år.
Förväntningarna på Socialdemokraterna är ju, bland annat, att de ska fördela välståndet så rättvist som möjligt, att de ska stå upp för så kallat vanligt folk, för dem som av olika anledningar och under olika skeden av livet behöver samhällets stöd.
Ska alla med
En socialdemokrati som inte lever upp till förväntningarna riskerar att tappa sina viktigaste väljare. För om alla ska med, duger det inte att försämra a-kassa och anställningstrygghet samtidigt som rut-subventionerna ökar och de rikaste får sänkt skatt.
Visst innehåller januariöverenskommelsen bra delar, och vi vet inte riktigt vad det faktiska resultatet blir av de 73 punkterna. Dessutom kan man fråga sig om det fanns ett bättre alternativ med tanke på valresultatet?
Men detta kommer att spela mindre roll på valdagen om fyra år. Då dömer väljarna utifrån politiken som förts de senaste fyra åren, inte utifrån dagens politiska problem och grubblerier.
I nöden prövas vännen
Blir det som Valle Karlsson fruktar, att ”de som har, kommer att få mer, och de som har det dåligt får det inte bättre”, och om socialdemokratiska väljare anser att deras parti fört en alltför borgerlig politik, söker de sig bort.
Vissa går till Vänsterpartiet, andra högerut, men inte till något traditionellt borgerligt parti, utan till Sverigedemokraterna.
Fackföreningsrörelsen är av tradition socialdemokraternas vän (kanske mer så än tvärtom). Och en verklig vän ser inte stillatigande på när kamraten ger sig ut på farliga vägar. För att inte denna mandatperiod ska ta en ände med förskräckelse krävs en genuin opposition, både facklig och politisk, både inom och utanför Partiet.
