Din chef kan inte säga upp dig utan vidare. Lagen om anställningsskydd (LAS) sätter stopp för det.

Lagen är inte perfekt, den har sina kryphål, men ger ett hyggligt skydd mot osakliga och godtyckliga uppsägningar och den reglerar turordningen vid uppsägningar.

Den tiden kan snart vara förbi, för nu pågår ett spel med många inblandade. På plats runt spelbordet finns regeringspartierna S och MP tillsammans med januaripartierna C och L, där finns LO, LO:s 14 förbund, tjänstemannafack och arbetsgivare.

Smärtsamt

Vem som spelar när och tillsammans med vem är svårt för en utomstående att genomskåda. Insatsen är hög och i potten ligger anställningstryggheten, men också förtroendet för fackets möjligheter att hålla emot, som ju är en del i fackets förmåga att behålla sina medlemmar.

Spelreglerna styrs av det så kallade januariavtalet som kom till för att få en fungerande regering efter valet. Avtalet resulterade i en statlig utredning med målet att luckra upp anställningsskyddet. ”Smärtsamt” tyckte dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Men om parterna på arbetsmarknaden i stället lyckas komma överens om förändringar av LAS så blir det den överenskommelsen som gäller.

Det är om detta som den senaste spelomgången handlat, hur långt kan LO gå för att undgå den statliga utredningen?

Svaret från Seko och flera andra fackförbund är att de gått för långt. Ilskan mot LO-ledningen var ovanligt stark och öppen. Enligt Sekos ordförande Valle Karlsson var de ”beredda att rycka ur hela hjärtat i LAS och öppna upp för en arbetsmarknad präglad av godtycke”.

Dessutom menade Seko med flera att de inte haft någon insyn eller något inflytande i LAS-förhandlingarna.

Hårda diskussioner

Eftersom det pågår en avtalsrörelse är det uppehåll i spelet under våren. Men under LO-kongressen i juni kommer en rad motioner som motsätter sig den nuvarande inriktningen på förhandlingarna. Risken/möjligheten är att det blir hårda diskussioner om arbetsrätten om inget händer innan dess.

Det finns ju inga beslut från förhandlingarna mellan parterna och den första inriktningen som vållade så stora protester har mildrats. På plussidan finns också att den förhatliga anställningsformen ”allmän visstid” försvinner.

Inget av detta har bitit på kritikerna. Slutsatsen av allt detta är uppenbar, LO-ledningen bör inte bidra till att försämra LAS.