Hot och våld mot kriminalvårdare har ökat dramatiskt i Sverige, en oroande trend som inte längre stannar inom anstaltsmurarna utan även följer med hem till de anställda.

Den våg av våld som följer den förhöjda kampen mot gängkriminaliteten innebär att våra kriminalvårdare blir måltavlor – både på jobbet och privat.

Det handlar om en utveckling där Kriminalvårdens medarbetare lever under en konstant hotbild, med incidenter som brev innehållande patroner och ovälkomna besök i hemmen.

Många fler incidenter

Den senaste statistiken visar att incidenter där kriminalvårdspersonal utsatts för våld och hot har ökat från 218 anmälningar 2014 till hela 2 833 anmälningar hittills i år.

Felipe Estrada Dörner, professor i kriminologi, varnar för konsekvenserna av en kriminalvård som inte kan rehabilitera fångarna. I ett system utan tillräckligt stöd för de intagna, ökar risken för konflikter och starkare gängbildningar.

Samtidigt ser vi en arbetsmiljö som saknar resurser för att skydda sina egna anställda.

Samtidigt ser vi en arbetsmiljö som saknar resurser för att skydda sina egna anställda, och där de som arbetar med ett medmänskligt synsätt, enligt författaren och före detta kriminalvårdaren Fanny Klang, ofta möts av motstånd från både kollegor och ledning.

Behövs fler vårdplatser

Fanny Klang varnar för en framtid där situationen riskerar att förvärras ytterligare i takt med fler fängelsedomar och en redan existerande överbeläggning.

Att arbeta med säkerhet och vård är krävande – att lägga hot, våld och osäkra arbetsförhållanden ovanpå detta är ohållbart.

Vad Kriminalvården behöver är att bygga ut och bygga till för att det inte ska vara så trångbott och skapa fler vårdplatser för personer med psykisk ohälsa som kan få hjälp, innan de begår brott.

I en tid då vi kräver att kriminalvården ska spela en central roll i kampen mot organiserad brottslighet, är det vårt ansvar att säkerställa att de som utför detta viktiga arbete har en trygg arbetsmiljö.