Bygg om den svenska modellen
Avtalsrörelsen 2020 kan bli händelserik. Förutom lönekrav vill Seko ha arbetsmiljöavtal på alla områden. Och en helt ny avtalsmodell.
Ett fungerande samhälle behöver en fungerande exportindustri. Det krävs också schysta löner och villkor för alla andra, ett samhälle är mer än dess
exportindustri. Därför behövs en ny lönemodell.
Den svenska modellen av i dag innebär att lönerna sätts i
förhandlingar mellan fack och arbetsgivare inom industrin.
Övriga förbund i LO-familjen får anpassa sig till resultatet av
de förhandlingarna.
Parterna inom industrin är nöjda med sitt industriavtal och
med det märke för löneökningarna som ska gälla både för industrin och för hela LO. Facken utanför industrin är mindre nöjda med det påtvingade taket, i synnerhet är missnöjet stort hos Seko och övriga förbund inom 6F.
Missnöjet handlar inte om att de vill ha ett system där förbunden förhandlar var för sig och utan samordning. De ifrågasätter inte heller exportindustrins betydelse. Däremot vill de att fler fackförbund ska delta i förhandlingarna om märket, att mer hänsyn ska tas till lågavlönade.
De vill också att löneökningarna ska kunna bli större, och får medhåll av borgerliga ekonomer som anser att samhällsekonomin funkar bättre om inflationen ökar.
Det är en utmaning att sätta sig upp mot industrin och dess fack och frågan är hur många förbund som ställer sig bakom kraven från Seko och 6F när avtalsrörelsen drar i gång.
Klimatomställningen måste och ska ske, och kostnaderna för den ska fördelas jämlikt.”
Fackföreningarna i Sverige kommer inte att strejka för klimatet den 27 september. Trots uppmaningen från rörelsen Fridays for future, bildad av
bland andra Greta Thunberg.
Rörelsen anser att: ”Det är fackens uppgift att säkerställa arbetarnas rättigheter och trygghet” och framhåller att det blir stora ekonomiska förändringar och problem, om inte utsläppen minskar.
Det är möjligt att det var rätt av fackföreningarna att säga nej till en klimatstrejk. Men oavsett är klimatförändringarna en facklig fråga. Den som påstår något annat säger samtidigt att framtiden inte har med det fackliga arbetet att göra.
LO för nu samtal med Fridays for future och LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson säger: ”En viktig del av vår diskussion handlade om att kostnaderna för klimatomställningen måste fördelas rättvist. Unga ska inte betala med sin framtid. Vanligt folk ska inte betala med sina jobb. Klimatomställningen måste och ska ske, och kostnaderna för den ska fördelas jämlikt.”
Han kunde ha lagt till att än är det inte för sent, förutsatt att vi börjar nu.
