Dåligt underhåll är kostsamt för resenärerna som drabbas av försenade och inställda tåg och för godstrafiken som drabbas av samma problem. Sammanlag rör det sig fem miljarder kronor – om året.

Trängsel på vägarna och fler olyckor innebär också en kostnad. Samtidigt som samhället missar intäkter som kommer av investeringar och av människor i arbete. Målet ”Europas lägsta arbetslöshet” kan få god draghjälp av målet ”järnvägar i gott skick”.

Nu är järnvägen ett stort debattämne men debatten handlar mest om höghastighetsbanor, om pendlingseländen och om problem på persontrafikens paradsträckor. Sällan om godstrafik.

I ett samarbete med Dagens Arbete tittar vi närmare på Ådalsbanan och på en del av stambanan genom övre Norrland. Vad kostar de uteblivna investeringarna för industrin och godsstransportörerna, och vad kan investeringar ge i form av arbetstillfällen och minskade kostnader?

Det har varit lite med järnvägen som med vädret, alla klagar på den men ingen gör något åt den. Inte hittills ska sägas, för nu har ju regering levererat ett antal löften om mer resurser och även avsatt mer pengar för 2015.

Det är bra, bara de inte glömmer att reda upp i Trafikverket, som uppenbarligen är en del av problemet och seriöst utreda statens ansvar för järnvägsunderhållet.

I samband med den aktuella granskning av godstrafiken rekommenderas också Sekotidningens granskning av järnvägsunderhåll från 2014 där vi jagar Trafikverkets underhållspengar.

Före det senaste riksdagsvalet hävdade den dåvarande infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) att en rödgrön valseger vore det största problemet för järnvägen. Dags att visa att hon har fel.