Nina Björk: Försvaret av kapitalismen behöver kläs av

I boken ”Om man älskar frihet” tar Nina Björk sig an ett nytt ämne, men med samma engagemang och patos som hon alltid gör. Som den socialist hon är vill hon, som sagt, ”klä av det borgerliga försvaret av kapitalismen” så att vi kan se den precis som den är.

När vi möts på chokladkaféet i centrala Lund är det senhöst. Löven är röda och gula på träden. Kyligt i luften. Vi dricker te och tar var sin liten kaka. Det är glest mellan borden och gästerna få.

Jämlikhet och rättvisa

När jag frågar varför hon skrivit boken blir svaret att hon vill att vi ska tala klarspråk om vårt ekonomiska system, så att vi ser vad som finns bakom särskilt borgerliga politikers beskrivning av ord som jämlikhet, rättvisa, frihet och demokrati.

–Vi säger inte, längre, att det är Gud som bestämmer, eller att det är naturens lagar som skapat vårt ojämlika samhälle och att det därför inte går att göra något åt.

I stället säger vi, menar hon, att ojämlikhet är rättvist eftersom olikheterna beror på hur mycket vi som individer anstränger oss. Och det väljer individen själv.

–Detta försvar för ojämlikhet förutsätter egentligen att vi alla föds likadana, och med en förskola och skola som ska kompensera för familjers olika socioekonomiska ställning sägs alla ha samma chans. Om vi belönas med hög lön och stora resurser så beror det på att vi valt att prestera mycket.

Och det motsatta. Den som belönas lite har valt att inte anstränga sig.

Det vi då inte säger, enligt Nina, är att samhället på det här sättet medvetet återskapar ojämlikhet, som sedan ska kompenseras igen, och igen.

–Det blir en ond cirkel.

Alla människor har grundläggande behov som måste tillfredsställas för att vi ska överleva. Därför är det rimligt att alla har lika lön.

Nina Björk vill ha en annan ordning. Hon vill ha jämlikhet, lika resurser till alla, utan krav på prestation. Det hon betecknar som rättvisa.

–Alla människor har grundläggande behov som måste tillfredsställas för att vi ska överleva.

–Därför är det rimligt att alla har lika lön, med vissa små skillnader för nattarbete och andra särskilda krav.

Hur skulle det gå till?

–Här och nu är det nödvändigt att lönearbeta, så vi kan göra vad vi kan för att minska löneklyftorna och förkorta arbetstiden. Det kan man göra inom ramen för det samhälle vi lever i.

Hur skulle det gå till att ta steget fullt ut?

–Oj, vilken hands-on-fråga. Jag tror att vi skulle fatta beslut gemensamt. Ekonomin skulle vara demokratiskt styrd och vi kanske inte ens skulle få lön i pengar utan i form av det vi behöver för att överleva, som mat, bostad, kläder.

Ingenstans i din bok kan jag läsa om yttrandefrihet. Är det inte ett basalt behov?

–Inte för att överleva som biologisk varelse. Om man ska välja går det inte att välja yttrandefrihet i stället för mat.

Varför är det en motsättning? Yttrandefrihet kanske är en förutsättning för att vi ska hitta det bästa sättet att till exempel odla vår mat?

–Det har du rätt i. Det har jag inte tänkt på. Men det är klart att om någon kommer på en bra idé om odling som man inte kan föra fram, kommer den inte att tillämpas. Alltså: odling med yttrandefrihet!

Jag är författare och jag tror inte majoriteten tycker det är ett särskilt viktigt yrke.

Genom ekonomisk demokrati skulle vi tillsammans bestämma vad vi ska arbeta med och hur, menar Nina Björk. Precis som vi i den politiska demokratin beslutar hur skatteintäkterna ska fördelas.

Ekonomisk demokrati

–I dag bestämmer marknaden vad vi ska arbeta med och vad vi ska producera. Det är det som ger ekonomisk vinst vi ska syssla med. Inte det som behövs.

–Det har bland annat lett till en klimatkris.

Hon ser att det finns en risk att majoriteten bestämmer att satsa på något som är onödigt eller dåligt för klimatet, som åtta sorters chips eller fler bilar.

–Då är det så, men jag tror risken är liten. Människor är goda, jag tror inte att vi vill förstöra klimatet.

Ekonomisk demokrati är tillsammans med politisk demokrati alltså nödvändigt för ett jämlikt, rättvist samhälle, enligt Nina Björk. Och för att få frihet.

Hon tycker att vänstern ”gett bort” ordet frihet till högern att definiera, ge innehåll.

–Det har lett till att frihet beskrivs som samma sak som privat äganderätt. Trots att få saker minskar andras frihet så mycket som äganderätten. Om jag äger mark kan du inte använda den.

Vad är frihet för dig personligen?

–Att planera och kontrollera min tid så mycket som möjligt. Men jag kan inte göra vad jag vill hela tiden. Det finns alltid saker i ett samhälle som vi måste göra.

–Vad som är nödvändigt måste vi bestämma tillsammans.

Vad hade det inneburit för dig i ditt liv om vi bestämt gemensamt vad som är nödvändigt?

–Jag är författare och jag tror inte majoriteten tycker det är ett särskilt viktigt yrke. Så jag hade nog fått syssla färre timmar med mitt författarskap och kanske städa Stadsparken några timmar per dag i stället.

Då hade du tvingats utföra arbete som du kanske inte alls vill. Är det frihet?

–Nej, men det är bättre att det ligger i ett demokratiskt beslut än att det är som i dag, när möjligheten att göra vinst avgör vad jag ska jobba med. Vi måste försörja oss och det finns alltid tråkiga jobb som måste göras.

Nina tror att vi behöver tänka och prata mer om frihet. Inte minst den individuella friheten att utveckla sina intressen. I vårt samhälle ska vi lära för arbetslivet, säger hon. Inte det vi helst vill studera.

Balett, blommor och broderier

–Moderaternas partiledare Ulf Kristersson sade det så tydligt nyligen. Han sade till unga människor: läs vad du vill, men välj matte, data och kinesiska. Kanske var det tänkt att vara lite skämtsamt, men sällan har någon varit så tydlig.

Tack vare ett femårigt stipendium från Författarfonden har hon haft friheten att planera sin tid själv. Och lagt den tiden på sitt författarskap.

–Nu har jag kommit fram till att jag ska skriva fler artiklar och recensioner igen, säger hon. Det är roligt, särskilt att skriva om prosa.

På sin fria tid, när hon inte jobbar, dansar hon balett, broderar och är på kolonilotten. Hon har kommit fram till att det är roligt att odla, men svårt.

–Du bestämmer inte hur det ska växa. Du planterar men det kommer inte upp ur jorden som du trodde.