Filosofen Jonna Bornemark tar strid mot mäthysterin
Våra jobb handlar alltför mycket om att mäta, dokumentera, uppnå mål – och mängder av administration, enligt filosofen Jonna Bornemark. Hon föreslår små motstånd i vardagen för att slippa bli utbränd.
En del kanske minns filosofen Jonna Bornemarks sommarprat i P1 från 2017. Sommarpratet, som blev en succé, kritiserade mätbarhetens tidsålder; att vi lever i en kultur som är besatt av att rada upp, mäta, identifiera och sätta upp mål.
Enligt Bornemark ramas vårt arbetsliv och vardag allt oftare in av mål, rankinglistor, betyg, pulsmätare och stegräknare. Något som hon tycker har gått alldeles för långt.
– Tankesättet har nått vägs ände. Jag är inte ute efter att vi inte ska mäta alls. Men vi behöver göra det klokare.
Sedan fjolårets populära sommarprat har Jonna Bornemark haft fullt upp med att fördjupa sig i ämnet. I augusti i år släpptes boken ”Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” – en filosofisk samhällskritik med fokus på bland annat arbetsliv, kultur, religion, vetenskap och privatliv.
Huvudidén kom från att ha undervisat i praktisk kunskap på Södertörns högskola. Under många år har Jonna Bornemark mött yrkesverksamma inom till exempel polisen, vården, skolan, förskolan och psykiatrin.
– Det är något som skaver i många: det handlar om ett arbetsliv som inte uppskattar, ser eller kan prata om det som inte går att mäta. I många verksamheter måste pappers- världen hållas perfekt. Men ju mer det blir ett glapp mellan pappersvärlden och praktiken, desto mer riskerar vi att tappa kontakten med vad som faktiskt händer på golvet.
Etisk stress
Hon ser införandet av New Public Management-modeller (NPM) i offentlig verksamhet som en stor orsak till mätbarhetshetsen.
NPM går ut på att det offentliga ska likna det privata näringslivet mer, och att resurser ska utnyttjas på ett mer rationellt och effektivt sätt. Det innebär mer detaljstyrning och en ständig granskning för att kontrollera att alla mål uppnåtts.
En konsekvens är att det inte finns utrymme för tillit till personalen, enligt Jonna Bornemark.
– Ju mer kunskap vi kan skapa och ju mer vi kan mäta, desto mer mäter vi bara för att vi kan. Datorer tillåter oss att göra det. Men vad kostar det? Hur mycket hamnar vi i ”förpappring” och vad tas bort från vårt fokus?
Lärare är en yrkesgrupp som under många år har upplevt att yrket mer och mer handlar om pappersarbete, och allt mindre om eleverna. Men Bornemark menar att problematiken gäller inom alla typer av mellanmänskliga yrken. Exempelvis läkare och personal inom hemtjänsten måste ge vård i minuter och sekunder.
Utvecklingen har bland annat lett till vad Jonna Bornemark kallar etisk stress, dåligt samvete som uppstår i och med att man känner att man inte gjort sitt jobb ordentligt, eller ägnat tillräckligt med tid åt sina patienter, klienter, elever. I värsta fall resulterar det i sjukskrivning. Något som Bornemark själv varit med om.
I sitt sommarprat berättar hon om att benen vek sig under henne en dag. Och att det tog över ett år innan hon kunde gå tillbaka till jobbet. Kanske skulle hon vid det tillfället ha haft nytta av sitt eget tips på hur man kan hantera stress, ”förpappring” och livs- dränering genom mikromotstånd.
Mikromotstånd
Det går helt enkelt ut på att prioritera kärnverksamheten i ditt jobb, till exempel att man lägger vissa uppgifter långt ner i högen av alla saker som ska göras.
– Jag har träffat så många personer som berättat om hur de gör mikromotstånd som ett sätt att skydda sig och bevara det som är viktigt i ett yrke.
Stress, ”förpappring” och livsdränering är alltså resultatet av mätbarhetsstressen. För att försöka förstå detta har Bornemark tagit tre renässansfilosofer till hjälp. Nicholas Cusanus (1401–1464), Giordano Bruno (1548–1600) och René Descartes (1596–1650).
Cusanus begrepp intellectus och ratio återkommer i boken. I stora drag handlar det om att ratio är det kalkylerande hos människan medan intellectus är mer mottagligt för det unika i alla situationer. I vår tid har ratio fått alldeles för mycket utrymme. Allt går inte att räkna på eller mäta, enligt Jonna Bornemark.
– Den kritik jag verbaliserar i boken bygger på de här filosoferna. Just för att de kommer från en annan tid kan de hjälpa oss att få syn på det vi annars tar för självklart. I grunden handlar det om synen på kunskap, förnuft och liv. Jag vill ha en större blick på hur vi värderar och ser olika verksamheter och praktiker utifrån hur man förhåller sig till det vi inte vet.
”Omänsklig relation”
Hur ska vi tänka om?
– Det ska inte jag tala om. Det måste komma från att man lyssnar på kärnverksamhetens professionella. De som gör jobbet och som tyvärr ofta står lägst i status. Det är ju läraren som träffar eleven och lokföraren som kör tåget. Då måste jobbet struktureras med hjälp av den kunskap de som jobbar i kärnverksamheten har.
Jonna Bornemark återkommer ofta till att NPM måste ersättas med en tillitsbaserad styrning, så att personalen kan fokusera på sitt jobb mer. Även om kvalitetssäkrandet inte har varit helt av ondo.
– Jag lyssnar precis på en podd om tågkraschen i Lerum 1987, där två tåg kolliderade eftersom det inte var tillräckligt manualiserat och uppstyrt hur man kommunicerar. Säkerhetsarbetet byggde mycket på personliga relationer. I det här fallet behövdes kvalitetssäkrande åtgärder för att säkerheten skulle förbättras. Men om alla yrken ska följa manualer till kvalitetssäkrande får vi en väldigt omänsklig relation till varandra.
”Vill stärka folk”
Tycker du att vi ska gå tillbaka till att arbetet ska struktureras på personliga relationer?
– Nej, jag tycker inte vi ska gå bakåt. Jag tycker vi ska gå framåt. Men när vi tänker att all kunskap ska ta plats i pappren och att allting ska formaliseras på en generell och abstrakt nivå, då är det saker vi blir blinda för. Då slutar vi se den kunskap som handlar mer om det situationsunika – det som aldrig kommer att rymmas i en manual eller evidensbaserad metod.
Hur tänker du att icke-filosofer ska ta till sig din bok?
– Jag vill stärka folk och framför allt verbalisera det som många upplever är ett problem. Ge ord åt de professionella inom olika yrkesgrupper så vi i högre grad kan prata om problemet.
Fakta: Jonna Bornemark
Ålder: 45 år.
Yrke: Filosof, Södertörns högskola.
Bor: I Huddinge.
Aktuell med Boken ”Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde”