– Man lär sig hur man ska klä sig för att klara kylan, säger Kjell

Bergman, anläggningsjobbare och skyddsombud på Peabbygget vid Sundsvall.

Vi träffas på Peabs kontor, kvitterar ut hjälm och skyddsväst och tränger ihop oss i Kjells fyrhjulsdrivna lastbil och hänger med ut på vägbygget.

Peab bygger E 4:ans nya sträckning vid Sundsvall från Myre till Skönsmon. 17 km väg, tre trafikplatser och 25 broar. Ett stort jobb som ska vara klart 2015.

Naturen är underskön med små slingriga skogsvägar och grå norrländska lador som står ensamma på fälten. Vi möter några stavgående pensionärer och två tjejer som rider på islandshästar.

Bygget består av många olika etapper och arbetsplatser. Ett gäng förbereder en sprängning, ett annat lägger trummor som ska leda vattnet under vägen.

– Temperaturen ligger på 6–7 minusgrader men igår var det 17 minus, berättar Martin Hägglund som går som lärling med Kjell. Det gäller att klä sig rätt.

Kjell har jobbat i branschen i 35 år, med det mesta, säger han. Han stortrivs på det här bygget. Bra folk, bra chefer och god sammanhållning. Visserligen en hel del stress eftersom det handlar om stora pengar när man bygger vägar, men det funkar bra ändå.

– Jag gör det mesta här. Fyller gasolflaskor, hämtar duk, kör ur paddor, hämtar verktyg.

Vilken är den lägsta temperatur du jobbat i?

– 32 minusgrader, vi höll på med ett brobygge i Torpshammar och eftersom vatten kyler för djävligt mycket så blev det riktigt kallt.

Hur klär man sig för att inte frysa?

– Jag har kalsonger, underställ, fleecetröja, membranjacka, skaljacka och varma arbetshandskar.

Lager på lager. Och när det är riktigt kallt har vi ullsockor ovanpå vanliga sockor och en speciell hjälmmössa som går runt nacken och sluter tätt på huvudet. Skorna är viktigast för om man fryser om fötterna sprider det sig upp i kroppen. Men det är som att vara på fjället, det handlar om vad du gör. Sitter du stilla blir du kall, rör du dig så stiger värmen. Jag har tävlat i längdskidåkning och är van utemänniska, och fryser nästan aldrig. Jag vet hur man ska klä sig, säger Kjell som har jobbat utomhus hela sitt yrkesliv.

Kan det bli för kallt för att arbeta ute?

– Jag har inte varit med om det på de senaste 20 åren. Förr fanns det en gräns vid 18 minusgrader, blev det kallare än så jobbade man inte men idag gör man det. Vi ska använda vårt omdöme. Man ska gå in och värma sig antingen i byggkojan eller i en lastbil om det blir för kallt, men alla fryser ju inte lika lätt.

– Det blir lätt så att man jobbar fast det är för kallt. När man jobbar ihop i ett gäng brukar man gå in tillsammans – man vill ju snacka lite och vara social.

Har du förfrusit dig?

– Aldrig på jobbet. Jag förfrös ett öra en gång på fjället, säger han med ett leende.

Pratar ni om farorna med kyla?

– Nej, men arbetsgivaren är bra. De ser till att vi har kojor att värma oss i.

En bit bort träffar vi ett gäng som lägger trummor under vägen för att leda bort vattnet. Skåningen Nils Hofvendahl trivs med kylan.

– Det är kallare söderut när det blåser och regnar. Jag tycker om vintern här. Jag fryser mycket mer hemma i Skåne.

Kjell Bergman håller med:

– Regn är det värsta vädret. Kyla kan man ju klä sig mot.

Hur tacklar man kyla bäst?

Vi frågade docent och överläkare Tohr Nilsson som forskar kring arbete och kyla vid arbets- och miljömedicin/Norr.

När kroppen är varm fördelas blodet till armar och ben där det kyls av men när vi utsätts för kyla samlas blodet centralt i kroppen vilket gör att blodflödet ut till armar och ben minskar eller stängs av helt.

Vad ska man tänka på om man ska arbeta i kyla?

Om det är kallare än +10 ska man tänka lite och förbereda sig innan man ger sig ut. Blåser det? Hur fuktig är luften? Ska man arbeta med kalla maskiner? Fysiskt hårt?

Vad kan kyla leda till för skador?

Sjukdomar kan vakna till liv. Kärlkramp, ”vita fingrar”, smärta hos den som har nervskada, hosta hos den med känsliga luftrör m m. Kyla ökar risken för högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, nervskada, kärlskada och smärtor. Man kan förfrysa hud, hornhinnor och skada slemhinnor och lungor. Mycket allvarlig nedkylning kan leda till döden.

Hur ser en förfrysning ut?

Den lindrigaste graden av frostskada är ett blekt och bedövat område omgivet av en viss svullnad och utan känsel. Nästa steg är att det bildas blåsor, och vid svår köldskada dör vävnaden och området mumifieras och svartnar. Kyla kan även ge andra skador som frostknölar.

Vad ska man göra om man har förfrusit en kroppsdel?

Snabbt skydda sig från fortsatt kyla och se till att man får vindskydd. Byta till varma kläder. Eftersom vävnaden är skör ska man inte gå med en förfrusen fot eller utsätta området för massage eller bearbetning.

Vilka kroppsdelar är i största riskzonen?

Ansiktet, näsan, kinder och öron samt händer och fötter och då främst fingrar, hälar och tår.

Hur ska man klä sig smart?

Efter flerskiktsprincipen med ett ytterskikt som skyddar mot vind, ett mellanskikt som isolerar och ett innerskikt som håller en torr. Huvud, händer och fötter ska skyddas mot kyla. Trånga skor och kläder försämrar kroppens förutsättningar att reglera temperaturen vid kyla.

Hur länge kan man vara ute i -20 grader och kallare?

Det beror helt på temperatur, vind, fukt, kläder, mat och dryck, om man röker m m.

 

Text: Birgitta Forssell