Hur kommer det sig att Sverige är ensamma i världen att tillåta vinstdrivande skattefinansierade skolor?

Ja, det fanns en föregångare. I diktaturens Chile hade diktatorn och kuppmakaren Augusto Pinochet, inspirerad av sin chefsekonom Milton Friedman, infört skattefinansierade vinstdrivna skolor. Men det avvecklades när landet åter blev en demokrati.

Så nu är det bara Sverige kvar.

Arbetarbarn är förlorarna

Trots att snart 30 år gått sedan Sverige 1992 under Carl Bildts regering införde fritt skolval, skolpeng och den oinskränkta rätten att starta friskolor har inget enda land i hela världen tagit efter oss. Det säger något om resultatet.

Bolagsskolor är som flygbolag. Det handlar om att fylla stolarna.

Segregation och fallande skolresultat där arbetarbarn är de stora förlorarna. Ett system där betygssättningen för friskolorna blir det viktigaste konkurrensmedlet om eleverna, eller skolpengarna. För många år sedan uttryckte en av skolkapitalisterna det ungefär så här: ”Bolagsskolor är som flygbolag. Det handlar om att fylla stolarna. De två sista platserna ger vinsten.” Det synsättet finns tyvärr kvar.

Svenska folket är helt emot vinstläckaget ur skolan och har varit det länge. SOM-institutet i Göteborg mäter återkommande svenskarnas åsikter om politiska stridsfrågor och har sedan 2010-talets början mätt opinionen kring vinster i välfärden. Mönstret är tydligt. Hela tiden en stor bultande majoritet emot vinstuttag. Även borgerliga väljare är emot vinstuttaget, likaså personer som själva nyttjar privat driven välfärd.

Folk vill gärna välja, men vinstdrift i välfärden vill de inte ha.

Värnar aktieägarna

Men om nu folket är emot och det finns stora brister, borde inte politikerna svara an mot detta? Här infinner sig det riktigt konstiga. I en av sina spännande tabeller visar docent Lennart Nilsson hur de olika partiernas politiker i riksdagen och deras väljare ser på vinstfrågan. Och här kommer ett märkligt fenomen. Medan S, V och MP-riksdagsledamöterna tycker nästan exakt som sina väljare står de borgerliga partiernas och SD:s företrädare långt till höger.

I vinstfrågan tycker helt enkelt högerpartierna ”fel” gentemot sina väljare. Orsaken till det är som Muf-ordföranden Benjamin Dousa uttryckte det: ”Moderaterna och borgerligheten har suttit i knät på friskoleföretagen. Och värnat deras aktieägare snarare än elever, föräldrar och skattebetalare.”

Vinstfrågan viktig för S

Vinstfrågan var också den fråga som fick borgerliga väljare att byta block 2014 till de rödgröna. Vinstfrågan och att socialdemokratin till slut efter kamp från bland andra LO-förbunden och Katalys tog ställning emot fritt vinstuttag bidrog till att Stefan Löfven blev statsminister.

Kampen är inte vunnen. Men mycket tyder på att vinster i välfärden kommer bli en viktig mobiliserande kraft igen, särskilt nu i coronatider. Är det rimligt att göra vinst i välfärden när varje krona behövs i verksamheten? Den som går emot det får många med sig.

Daniel Suhonen är chef vid 6F:s tankesmedja Katalys, författare och idédebattör