På min arbetsplats inom Kriminalvården har vi ett arbetsmiljöproblem i ett av husen. Det handlar om bristfällig ventilation. Huset hyser fyra avdelningar och problemet är detsamma på varje avdelning på anstalten.

På kväll och nattetid är det bara ett ventilationsutblås till en hel avdelning på cirka 140 kvadratmeter. På en och halv meters håll känner man knappt av luftflödet från ventilationsutblåset.

Varje cell har så klart egen ventilation, men min arbetsmiljö är starkt påverkad av den bristande ventilationen. Luften står stilla och så klart märks detta bäst på varma sommarnätter.

Regler för inomhusmiljö

Reglerna för vår inomhusmiljö och ventilation är rätt klara om man läser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om krav och råd kring ventilation och inomhusklimat.

Jag vände mig till vårt huvudskyddsombud med problemet, men allt han orkade göra var att prata med fastighetsförvaltaren. Och de säger att allt är bra – så klart.

Vore det inte bra skulle det kosta pengar, vilket de inte vill spendera. Jag har tagit frågan med arbetsgivaren, men de vill inte göra något åt saken. De vill heller inte bekosta någon mätning av luftflödet.

Jag vände mig i september förra året till det regionala skyddsombudet via mejl för att se om den kunde hjälpa på något sätt. Jag har inte fått något svar.

Svetten rinner

Så i mars i år vände jag mig till det nationella skyddsombudet inom Kriminalvården. Jag har fortfarande inte fått något svar på mitt mejl.

Så därav min fråga: Gör våra skyddsombud någon nytta?

Mitt svar är nej. Det känns iallafall inte så när jag jobbar på en avdelning och svetten rinner och luften står stilla.

  • Jan Rindahl
    kriminalvårdare

Sekotidningen har sökt en replik från Sekos regionala och nationella skyddsombud