Det önskas fler poliser för att motverka den råa brottsligheten. Sverige har också fått fler poliser genom regeringens satsning, och därmed fler gripna brottslingar.

För Kriminalvården kom regeringsbesluten för fort för att hinna med utbildning och rekrytering av ny personal. Pandemin har också försenat rekryteringstid och organisationsgrad.

Det avspeglar sig på arbetsmiljön för personalen.

Stress och kränkningar

Det larmas nu om mer stress på erfaren personal, tystnadskultur, rasism, kränkande särbehandling både från klienter och medarbetare, hot, mycket kort- och långtidsfrånvaro och svår psykosocial miljö.

Detta och en stor utbildningsskuld samt stora rekryteringsbehov visar att Kriminalvården inte behöver mer regeringsbeslut om ökad brottsbekämpning nu. Kriminalvården behöver ta hand om dessa problem först.

Säkerheten för personalen är tack och lov fortfarande acceptabel, tack vare bra upprättade handlingsplaner mellan fack, skyddsorganisation och arbetsgivare.

Platsbristen är akut

Arbetsgivaren gör sitt för att lösa personalbristen, men hittills fylls luckorna inte så snabbt som det behövs.

Platsbristen har blivit akut. Att bygga nya anstalter är bra, men tar lång tid. Att bygga ut befintliga anläggningar kan vara en snabbare åtgärd, och det brådskar för att personalen ska ha en dräglig arbetsmiljö.

Bra arbetsmiljö ger attraktivare arbetsplats, som i sin tur ger yrket större rekryteringspotential. Låt Kriminalvården landa i sin nya organisation, innan nya regeringsbeslut kommer om ökad brottsbekämpning.

Mikael Andersson, Seko Gävle-Dala Arbetsmiljöansvarig

Rättelse: Tidigare framgick det att denna insändare handlar om anstalten i Gävle, men det stämmer inte. Texten handlar om Kriminalvården i stort.