Las är inte slang av namnet Lars, utan betyder Lagen om anställningsskydd.

Las måste bort eller förändras för att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden skriker en del i media. Stämmer detta eller är det kvalificerat skitsnack?

Detta är hämtat från facebook i en kommentar från näringsminister Annie Lööf: ”Ingångslöner sätts av arbetsmarknadens parter. IF Metall har ju exempelvis varit ett föredöme och genomfört lärlingslöner för att ge unga människor en möjlighet till en fot in. Lönerna sätts inte överhuvudtaget i LAS utan genom avtal mellan parterna. Det tycker vi är bra!”

Nu har även Jan Björklund, folkpartiet, gett sig in i debatten och kräver ungdomslöner och ändringar i Las.

Vi i arbetarrörelsen är av en bitvis helt annan åsikt. Vi ser Las som en skyddslag för löntagarna, en lag som ser till att arbetsgivaren inte kan göra sig av med anställda som under sitt yrkesliv har arbetat så hårt och på sådant sätt att de har slitit ut sina kroppar. Las ser till att dessa människor kan arbeta vidare utan att riskera att bli avskedade.

Ungdomar har inte billigare hyra, mat eller andra utgifts rabatter bara för att de är ungdomar. De förtjänar att få anställning på samma villkor som alla andra. För ungdomar är inget exotiskt inslag på svensk arbetsmarknad utan är som alla andra beroende av en inkomst för att kunna ha ett långt och berikande liv. Därför är Las en skyddslag även för ungdomar och det är istället arbetsgivarna som borde se till att de unga kommer in på arbetsmarknaden, inte Las!